Venus: ”Kreativitet fungerar egentligen exakt som magi”

6 okt, 2021

Venus pressbild

Detaljrikedom och genreöverskridande är två ord som beskriver artisten Venus väl. Nu är hon aktuell med sin första EP Come Night, Come Day och för Popmani berättar hon om sitt behov att få uttrycka sig och processen som ligger till grund för den kronologiska samlingen.

Ett år har gått sedan den 22-åriga låtskrivaren, producenten och artisten Venus Rami debuterade med singeln Fokus. Nu är hon aktuell med sin första EP Come Night, Come Day och när jag frågar hur hon vill beskriva projektet, får jag svaret ”independent rakt igenom” med influenser från både grunge och alternativ RnB.

– En förlängning av mig själv, musiken görs oberoende av sin publik, som lyssnare har man en direkt passage till mina innersta tankar på gott och ont. Independent rakt igenom, det finns inte någon inblandad i projektet som inte är en nära vän. Ett resultat av sena kvällar i studion där vi skrattar över färdig-rätter från Ica, gråter, bråkar samt mina röstmemos och texter. En värld som vi skapat, där alla som vill lyssna är bjudna.

Under barndomen på västkusten spelades persisk musik hemma hos Venus. Men när hon senare som äldre hamnade i Stockholm, tog musiken en annan vändning genom underground och queer-scenen. Men den breda musiksmaken tror hon sig kommer från att hon växt upp i en tid utan streamingtjänster och algoritmer.

– Jag tänker på persisk musik som spelats hemma hos min familj, och på mp3-spelare där man brände ner musik. Jag tror att jag är den sista kullen som fick lyssna på musik på det sättet, utan streamingtjänster. Mellan ”gen z och x” liksom. Jag tänker på MTV, som exponerade kids för alla möjliga genrer och musik; hip hop, RnB och future bass. Man sög upp det som en svamp, det fanns inga algoritmer som kurerade musik på en matematisk nivå; som den vet att vi brukar hålla oss till. Man blev allätare, by force.

Venus pressbild 2

Venus berättar att hon själv inte minns en tid då hon inte har haft ett behov att uttrycka sig själv och detta är en av anledningarna till att hon valt att bli artist.

– Jag minns inte en tid då jag inte sjungit, och skrivandet fyller ett behov av att förstå och uttrycka mig själv. Att plugga på Rytmus vid 16-års ålder och träffa likasinnade öppnade upp möjligheten att få spela in mina låtar, och idén om att släppa någon formades därifrån.

Processen bakom EP:n har enligt artisten själv vuxit fram på ett väldigt organiskt sätt, men viktigt att nämna för Venus är också samarbetet med Alma Bergman Byström och Paul Adamah.

– Alla låtar har kommit så organiskt; jag satte mig inte ner och tänkte att ”nu ska jag skriva en EP”, utan vi satte ihop en tracklist och gjorde klart låtar som gjorts sporadiskt. Inte den sista, dock. Den var den sista insikten; dit processen tagit oss. Den är gjord tillsammans med Alma Bergman Byström och Paul Adamah som jag nämner varenda chans jag får. Vi har tillsammans byggt på produktionen och arren, och deras iblandning har varit essentiell för EP:ns ljudlandskap. Damien och Havsas insatser på I HATE U och Come Night, Come Day är verkligen grädden på moset.

“Man stålsätter sig alltid för nästa våg.”

Musiken beskriver Venus som en förlängning av sig själv och det hörs tydligt på de fem spåren som skildrar både mörka och ljusa stunder ur Venus liv.

– Jag kom inte på idén, utan den kom på mig! Medan vi satt och jobbade, till och med efter att vi valt ut tracksen började vi inse att ordningen faktiskt var kronologisk. Det var absolut inte meningen, men det kändes rätt och det blev det. Det jag landar i efter att ha försökt navigera mig kring dessa händelser är en slags acceptans för att vara ovetandes om vad morgondagen har att bringa. Att vara med om så intensiva mörka och ljusa upplevelser under kort tid gör en ängslig; man stålsätter dig alltid för nästa våg. I slutet av EP:n har vi förstått att detta är att skjuta sig själv i foten, därför att allting alltid har ett slut. Därför är det lika bra att rida på vågen. Kom natt, kom dag liksom. Kom och ta mig, jag är redo!

Kreativitet är enligt Venus något magiskt och just hennes kreativa förmåga främjas av alla möjliga olika konstformer, men speciellt personer i hennes närhet.

– De jag älskar i mitt liv är allihopa otroligt färgstarka individer, de inspirerar mig mest. Men alla konstformer egentligen, som film och litteratur. Min hjärna går på högvarv och jag fascineras så över hur kreativitet egentligen funkar exakt som magi; man får en idé och den materialiseras.

Kings of Convenience

Berättandet är en viktig grundsten Venus musik. I lyriken är det artisten själv som sätter premisserna och att uttrycka sig i text grundar sig främst i ett behov som Venus själv har.

– Som en person som lyssnat på hip hop en stor del av mitt liv känns text absolut viktigt. Men precis som jag nämnt tidigare tänker jag inte särskilt mycket på hur den kommer att uppfattas, jag skriver för att jag behöver göra det. Jag har väldigt långsam emotionell matsmältning, och ibland kan jag skriva låtar och förstå vad de handlar om i efterhand. Människan har alltid haft ett stort behov av att göra sig förstådd, men när jag skriver är det helt och hållet jag som sätter premisserna. Huruvida man förstår, missförstår eller gör en egen tolkning är upp till lyssnaren själv. Det är en väldigt befriande känsla, faktiskt, som gör mig ännu mer tacksam när folk faktiskt uppmärksammar texterna.

I höst lyssnar Venus på musik som Oklou, Smerz och Gabriel Garzón Montano som hon själv beskriver som djup andre 3000-håla som hon aldrig kommer ur. Men utöver det planerar hon att skapa mer musik i sin egen takt.

– Jag planerar att göra musik som jag alltid gjort, instinktivt. Idéer om ett större projekt har marinerat i mitt huvud i flera månaders tid parallellt med skapandet av EP:n. Men de får komma till liv i sin egen takt, och jag ser fram emot att dela med mig av processen. Hur jag ska göra det får förbli ett mysterium tills dagen D!

 

Författare:
Elin Strömberg

Fotograf:
Jesper Smeding

Pin It on Pinterest

Share This