Hon är serieskaparen som står bakom verk med både satiriska, politiska och feministiska inslag. Popmanis litteraturskribent Lilja Hejdenberg har pratat med Sara Olausson om hennes senaste serieroman Det kunde varit jag och om hur idén till boken kom till. 

Det kunde varit jag av Sara Olausson. Foto: Press.

Det kunde varit jag av Sara Olausson. Foto: Press.

I våras publicerades hennes berättelse om mötet med Felicia – en kvinna sittandes på asfalten utanför en mataffär i Stockholmsområdet , ett människoöde likt många andras i vår samtid. I Oktober 2013 väljer Sara Olausson att sätta sig ned bredvid Felicia och ur denna handling alstras en djup vänskap, något som Sara senare väljer att återberätta i en serieroman. I Det kunde varit jag skildras detta möte mellan Olausson och Felicia, två kvinnor med vitt skilda bakgrunder som förenas i ömsesidig respekt och uppskattning. Det var när Sara och hennes son, påväg in i affären, som de gick förbi Felicia som sonen stannade till vid hennes pappersmugg och  sa till sin mamma att han ville ha en femkrona för att köpa glass. Olausson erfor här något av ett perspektivomvälvande ögonblick. Felicia lyfter upp en femkrona ur muggen och räcker över den i sonens hand. I detta ögonblick nås Olausson av insikten – det kunde varit jag – och hon beslutar sig för att agera bilateralt, detta genom att nästa dag söka upp Felicia och slå sig ned intill henne.Ganska snart insåg Sara att hon ville delge berättelsen om mötet mellan henne och Felicia. Hon förstod väldigt fort att detta möte var nödgat att bli skrivet på något vis och berättar:

—Jag ville ge Felicia en röst.

Olausson berättar att hon också gjorde ett aktivt och medvetet val i att använda serien som medium för att nå ut med berättelsens implicita budskap: visa civilkurage och älska din nästa. Att skilja hennes återgivning av det problematiska läget i Europa från de massmediala bruset och skildringarna av samtiden var brännande —Att berätta vår historia på vårt vis har varit det viktigaste från början.

Samtidigt hade hon bråttom, att det inte fanns tid att vänta med påtryckningarna ut i allmänheten. —Jag ville nå ut fort, medan boken ännu bara var ett embryo, för läget var och är så akut för dem som tigger.

Sara Olausson. Foto: Gabriel Liljevall.

Sara Olausson. Foto: Gabriel Liljevall.

Med Facebooksidan ”DET KUNDE VARIT JAG” skapade hon en kanal och blev uppmärksammad i andra medier, ett nödvändigt ont för att nå ut direkt menar Olausson:

—När ens berättelse filtreras via massmedia blir det alltid lite fel på något sätt. Om det inte blir sakfel så blir det fel i tonfallet. Nu senast var det en journalist som beskrev min son som ”trulig”. Så skulle jag aldrig sagt eller skrivit. Det
stör mig något enormt. Men det får jag försöka släppa… Huvudsaken att det skrivna får rätt verkan, att det blir ett verktyg i en del i kampen att göra världen till en bättre plats.

Vidare berättar Olausson att boken onekligen varit ett sätt att bearbeta hennes subjektiva erfarenheter av upplevelsen i mötet med Felicia. Dock är det hennes engagemang för sakfrågorna rörande den rådande flyktingsituationen som har stått , och står än idag , högst upp på agendan; — Mitt primära mål har varit att skapa efterverkningar i samtiden men en sjysst bieffekt är att boken hjälpt mig att bearbeta den här livshändelsen.

Sara Olausson gick ut Konsthögskolan i Stockholm 2007 och hennes serier har visats på Svenska ambassaden i Tokyo, Linköpings konsthall, Hälsinglands museum och Adelborgmuseet i Gagnef. Det kunde varit jag gavs ut i våras på Kartago förlag och utgör en seriekonst i egenskap av politiskt medel samt medium med rutor som modelleras för rättvisa. Sara Olausson har också skapat antologin Kvinnor ritar bara serier om mens i samarbete med omkring 30 olika serietecknare, tolkat Barbro Lindgrens Loranga Mazarin & Dartanjang och givit ut boken Hjälp! tillsammans med Nina Hemmingsson.

Pin It on Pinterest

Share This