RECENSION: Stromae – Multitude

8 mar, 2022

Stromoe

Det var nio år sedan Stromae släppte sitt senaste album, nu är sångaren tillbaka mer storslagen än någonsin. Hans senaste platta Multitude visar att han fortfarande är en maestro.

Under 2010 tog Stromae den europeiska musikscenen med storm med sin hitlåt Alors on danse, som även finns med på debutalbumet Cheese. Tre år senare släppte han racine carrée, ett projekt som tar inspiration från karibisk och afrikansk musik, tillsammans med pulserande beats från 90-talet. Låtar som Papaoutai, Tou les mêmes och Formidable nådde stor succé med sitt elektroniska sound och intressanta låtskrivande.

Trots en språkbarriär har det inte hindrat fans från att uppskatta hans musik. Passionen och känslorna som uttrycks i det ljudliga träffar en fortfarande lika hårt. Multitude är den perfekta uppföljaren till racine carrée. Det är teatraliskt, episkt och framför allt svängigt.

Multitude skildrar djupa mänskliga tankar parallellt med ett sound som blandar folk, reggae, europop och elektronisk musik. Låtar som La solassitude och Mon amour porträtterar personlig instabilitet, vidare får vi ta del av historier om självmord och depression på Mauvaise journée och den tidigare singeln L’enfer. 

Stromae tacklar teman som övergivenhet, mental ohälsa och livskriser på ett vackert sätt. Karaktärerna som avbildas är vilse, samtidigt som de vänder sig till musiken och blir omfamnade. Oavsett vilken bakgrund eller livssituation som låtarna behandlar, så bemöts de med empati. 

Det är fantastiskt att lyssna på, och ljudbilden känns både kraftfull och catchy på samma gång. De ljusa slagverken i musiken bidrar till en lättsam stämning, samtidigt möts de upp av dramatiska trummor och skarpa syntar. Det bildar en fin balans mellan drama, virtuositet och dans. Mycket beror även på inslagen av dragspel och blåsinstrument, som soniskt tar inspiration från folkmusik.

En låt som Riez lämnar verkligen avtryck i det ljudliga. Ena sekunden känns det som att jag befinner mig på ett café i Belgien och lyssnar på Stromaes smidiga sångröst. Sedan kommer både stråkar och strängar in, och ett graciöst landskap i Sydostasien avbildas. 

Multitude skildrar Stromaes egna erfarenheter parallellt med mörka och centrala teman i utsatta människors liv. Det finns fortfarande inslag av pop, dans och elektronisk musik, men det känns betydligt mognare och mer allvarligt än hans tidigare verk. 

Kastar vi om stavelserna i namnet Stromae, så får vi ordet maestro, och det är precis vad han är. En maestro, som bemästrar ett vackert och fängslande låtskrivande.

 

Skribent:
Leonard Lukic

Fotograf:
Press

 

Pin It on Pinterest

Share This