RECENSION: Courtney Barnett – Things Take Time, Take Time

15 nov, 2021

Billie Marten

Courtney Barnetts tredje album Things Take Time, Take Time är mjukt, släpigt och lite skevt. När soundet blir snällare får de välarbetade och fyndiga texterna chans att ta mer plats.

Australiensiska Courtney Barnett har sedan tidigare visat förmågan att kombinera en ”quirky” energi med en skev rockighet. Den här gången har skevheten tonats ner och fått ge plats åt ett ljusare och mer öppet arrangemang. Det är fortfarande släpigt, men en släpighet som i större utsträckning omfamnar sin lyssnare och bjuder in till en stund av värme.

Courtney Barnett har likt alla andra i världen tvingats genomlida en pandemi och de ned- och instängningar som det har inneburit. För många av oss har pandemin varit en grogrund för mörka tankebanor men på Things Take Time, Take Time skildras det nya tempot i samhället ur ett ljusare perspektiv. Låtarnas vardagsskildringar ger känslan av att den nyfunna tiden till eftertanke både var välkommen och välbehövlig.

På låten If I dont hear from you tonight berättar om en förälskelse som ännu svävar i ovisshet kring om den är besvarad eller inte. Istället för att låta negativa tankar ta över så sjunger Barnett om att även om hon inte får något svar ikväll så är det okej (I know you probably closed your eyes/and everything will be alright).

Även Before you gotta go, gitarrdriven i ett perfekt promenadtempo, lämnar en med känslan av att se på saken på ett mer bekymmersfritt sätt. I musikvideon till låten vandrar Courtney Barnett genom olika miljöer med en mikrofon och bärbar bandspelare och spelar in ljud från omgivningens naturliga (och onaturliga) inslag. Som en uppmaning till att stanna upp och lyssna även om ljuden i det omedelbara inte har, eller kommer att få, en mening.

Den låt som lämnar mest avtryck är det avslutande spåret Oh the night. Det finns en skörhet i texten som tillsammans med melodislingan i refrängen lyckas slå som ett perfekt avvägt vågskvalp genom kroppen varje gång. Jag hoppas innerligt att den som låten är skriven till, likt Courtney Barnett själv, är ödmjuk inför att saker kan ta tid. Och att hen också kommer att vilja mötas halvvägs.

Albumet skapar, i enlighet med sin titel, ett utrymme till att sakta ner och ta några djupa andetag. Trots den ljusa inramningen finns de bekanta mörka undertonerna fortfarande kvar. Antagligen är det därför albumet aldrig snuddar vid att vara för positivt. Så länge det är nära till hands till att börja skava så upplevs skildringarna av en ljus tillvaro fortfarande som trovärdiga.

 

Skribent:
Anna Börjeson

Fotograf:
Press

 

Pin It on Pinterest

Share This