RECENSION: Agnes – Magic Still Exists

24 okt, 2021

Billie Marten

Agnes har släppt sitt första album på nio år. Magic Still Exists, som är hennes femte projekt, är en sällan skådad återfödelse. Det är kosmisk discopop som visar att hon äntligen banat sin egen väg.

Som 16-åring byggdes Agnes artistkarriär framför svenska folkets ögon i Idol. Med en röst som bär de flesta format förvånades många när hon sedan valde att lämna rampljuset. Vilket hon gjorde för att hitta sig själv utanför musiken, efter redan tio avverkade år i branschen och fyra album.

Magic Still Exists är hennes första konceptalbum, med en tydligt skapad persona i gul peruk. Kanske något att ta skydd bakom i det nya inträdet i offentligheten.

Det är också att det första albumet som är personligt, glädjen i skapandet är svår att ta miste på. Det går knappt att känna igen Agnes, på ett bra sätt. Hon har hittat sig själv i musiken.

Det är inte längre innerliga ballader eller ytliga pophitar. Det låter som en kosmisk och modern tolkning av Abba. En felfri discokavalkad och det passar verkligen Agnes, som varit inne och nosat på dansmusiken innan.

Albumet är producerat av maken Vincent Pontare och Salem Al Fakir och produktionerna är felfria. De ger också större rum för Agnes röst. Men med produktionerna kommer också ökad distans.

Låtarna är ett enda långt discoinferno med få andningspauser. För att skapa brytpunkter har flera spår av vad som inte kan beskrivas på annat sätt än rymdiskt skanderande. Flera av låtarna avslutas också på detta sätt. Jag uppskattar experimenterandet, men ibland tappar hon mig helt.

Texterna är dock mer personliga än innan, men de är svåra att ta till sig. Jag hade velat se fler lugna spår, eller ja, snarare några alls. Samlingen avslutas med den pampiga Magic Still Exists som tar ned tempot något, med det är inte tillräcklig variation. Men det är albumets bästa låt.

Det är lätt att förstå att Agnes var tvungen att gå all out och bygga upp något så här svulstigt. Det låter verkligen som nio, långa tillbakahållna år utan ny musik. Förhoppningsvis kan det landa lite mjukare nästa gång.

 

Skribent:
Emma Thimgren

Fotograf:
Press

 

Pin It on Pinterest

Share This