Mitt musikminne: Grapell

22 aug, 2021

Grapell

Det börjar närma sig release för Grapell som snart släpper albumet The Answer och i dag gästar duon mitt musikminne där de berättar om en turné i Tyskland.

2016 gjorde vi en liten turné i Tyskland. Det var första gången vi spelade utanför Sverige och egentligen första gången vi gjorde fler än tre spelningar på rad. När vi gav oss iväg visste vi inte vad vi skulle förvänta oss. Antagligen gjorde vi vårt bästa för att hålla ner förväntningarna – antagligen gick det sådär.

Efter många långa timmar i bilen, och en natt på ett golv i Hamburg, bjöd första spelstället på fem betalande gäster. Även om det var en liten lokal med sittplatser var det svårt att ignorera alla tomma säten. Den uteblivna folkströmningen omvandlades dock till något härligt intimt, och spelningen blev lyckad.

Till nästa spelning kom fler människor. Men stället var också större, vilket åter skapade känslan av ett tomrum.

Stoppet därefter var en by i sydöstra Tyskland, på gränsen till Tjeckien. Det var turnéns längsta resa (tror runt sju-åtta timmar). Det var januari och på vägen dit hann landskapet utanför fönstret gå från grått till vitt.

Slutdestination visade sig vara en liten by bestående av pittoreska byggnader och omgiven av snötäckta berg. Det var både vackert och oväntat. Men en sak oroade oss: med undantag för en rollatorkörande kvinna med matkassar var gatorna helt folktomma.

På spelstället mottogs vi med varm soppa och kall öl. Lokalen liknade en lada – en väldigt trevlig lada – och ljudet lät bra på scen. Alla i personalen var trevliga. Det var en upplevelse av genuin gästvänlighet.

Men utöver personalen hade vi fortfarande inte sett till en enda människa. När ljudteknikern meddelade att biljettförsäljningen inte hade gått riktigt som de hade hoppats, bekräftades oron. Vem skulle komma hit för att titta på oss? Ja, omständigheterna var idylliska. Men en tillströmmande publik på det var antagligen för mycket begärt.

Ljudteknikern fortsatte att förklara att det var en besvikelse att det fortfarande fanns fyra biljetter kvar. Vi blev tvungna att kontrollera att vi hört rätt (och utesluta eventuella språkbarriärer) men vi verkade faktiskt ha uppfattat situationen korrekt. Även om vi inte helt vågade tro på det.

Efter en middag på hotellet (som förde tankarna till The Shining) kom vi tillbaka till en fullsatt lada och en uppumpad stämning. Spelningen blev en av våra allra roligaste och vändningen på turnén. Vi hade så kul, och fick så mycket självförtroende av den entusiastiska publiken, att vi som extranummer gjorde om vår annars ganska lugna låt Still Your Friend till något slags soulmedley. Väldigt oklart hur det lät. Men det var inte så viktigt. För det var kul. Ett fint musikminne.

 

Författare:
Manne Wahlström

 

Pin It on Pinterest

Share This