KRÖNIKA: Människor som inte gillar musik

15 aug, 2021

Frågetecken

Även om det är minst sagt subjektivt vad som utgör en god musiksmak kan diskussionen gällande detta väcka starka känslor hos oss människor. Men det finns en grupp mitt i bland oss som känner sig helt likgiltiga inför låttexter, genrer, melodier och gitarrsolon. Popmanis skribent Josefin Östby försöker förgäves förstå sig på den del av befolkningen som inte gillar musik.

Jag minns en vän jag hade som inte brydde sig om musik. Hon varken lyssnade, gillade eller hade några preferenser inom musik. Än i dag kan jag fortfarande knappt förstå hur det är möjligt att ha en sådan icke-relation till något som varit en enormt viktig ventil för mig och så många andra från start.

Under min uppväxt levde jag i princip genom musik. Det hände inte speciellt mycket när en var tolv år i Västerås och just därför satt jag på mitt rum och lyssnade bort timmarna medan jag fantiserade om en plats där spännande saker hände. Där satt jag tills mamma ropade att middagen var klar eller tills jag själv gick på min första konsert med Håkan Hellström på Gröna Lund innan Håkan Hellström blev för stor för Gröna Lund. Då började livet på riktigt.

Musiksmak har i sin tur även påverkat mina relationer. Att dejta någon som enbart lyssnar på platt EDM till exempel, det har aldrig och kommer aldrig att hända för mig. Fördomar och åsikter kring andras musiksmak finns så att säga. Samtidigt ogillar jag elitism inom musik och avskyr uttrycket ”guilty pleasures”. Det är fint att vi har olika preferenser och att det finns en musikalisk bredd och subkulturer. Vi människor har privilegiet att upptäcka ny musik via möten med andras musikaliska rötter. Hur mysigt är det inte att utbyta spellistor, musikminnen och lära känna någons musikjag?

Men det finns alltså en grupp människor som inte alls tycker att musik är särskilt mysigt. Eller snarare människor som inte tycker något alls om musik. Att tänka på dem gör mig upprörd, sorgsen och mållös. Det lämnar mig med en klump i magen av medlidande och oförståelse.

Ett liv. Utan. Musik.

Det måste vara ett ofattbart torftigt liv att inte ha någon anknytning till musik tänker jag samtidigt som jag googlar sökorden ”människor som inte gillar musik”. Det visar sig att forskning gjorts på ämnet redan 2014. Vissa människor, trots att de är helt friska i övrigt, kan inte njuta av musik. Det handlar om en brist som kallas anhedonia och är kopplad till hjärnans belöningssystem. Ungefär 2-3% av befolkningen är alltså helt likgiltiga för den inverkan musik har på oss andra.

Vad händer med alla minnen en har kopplat till musik? Minnesbilder av hur jag satt i bilen på väg till sommarstugan och lyssnade på pappas Kentskivor. Timmarna som spenderades i tonårsrummet med spellistor till min första kärlek. Sommaren jag lärde mig att taffligt rappa hela Lizzos Thruth Hurts som nybliven singel. Den där låten Neil Young skrivit till sin dotter och som min pappa i sin tur skickar till mig med jämna mellanrum för att visa att han tänker på mig. Minnen som får hjärtat att mjukna. Minnen som formar en.

Den här texten väcker bara mer frågor och stress hos mig. Den enda vännen jag hade med anhedonia-brist har jag tappat kontakten med så det finns heller ingen som kan förklara för mig hur det känns att vara utan. Helt plötsligt längtar jag tillbaka tills tiden då jag klankade ner på svensk pop och Hov1 i krönikor som alla andra. Hov1s fans lyssnar i alla fall på musik vilket jag kan jag förstå och respektera.

Kanske behöver jag titta i andra änden, på oss musikälskare, för att kunna begripa. Patrik N. Juslin, professor i musikpsykologi gör i en rapport slutsatsen att det primära skälet till att musik väcker känslor är att vi människor vill att den ska göra det. Musiker skapar medvetet musik i syfte att beröra sina lyssnare, eller sig själva, med alla medel som står till buds.

Tack, då är det alltså ett människans påhitt att musik är något meningsfullt. Klumpen av medlidande för dem som helt enkelt inte kan relatera emotionellt till påhittet krymper aningen. Kanske är anti-musikmänniskor till och med smartare, mer logiska. Men i så fall är jag hellre korkad och känslomässig än avstängd inför magin som är musik. Och jag skulle fortfarande aldrig vilja bli ihop med någon som är nollställd inför den.

Författare:
Josefin Östby

Pin It on Pinterest

Share This