KRÖNIKA: Har albumet förlorat sin relevans i streaming-eran?

29 aug, 2021

Albumet

– Har vi nått en punkt där albumet inte är särskilt relevant längre? Det finns ingen naturlag som säger att artister måste paketera sin musik på ett visst sätt. Särskilt inte i en era där det bokstavligen inte existerar några begränsningar, men däremot en stor mängd outnyttjade möjligheter. Alexander Andrén om albumets albumets relevans.

En sak som jag tycker är fascinerande med den nya streaming-eran är att albumet som koncept fortfarande lever kvar som en dominant del för artister att centrera sitt skapande vid. Eftersom att det inte finns några fysiska begränsningar när det gäller att sprida musik digitalt vore det inte otänkbart att artister och skivbolag hade funderat ut något nytt innovativt vis att paketera innehållet för lyssnarna. Men uppenbarligen är albumet som symbol såpass starkt och självklart att det fortsätter att vara en naturlig del av en artists sätt att nå ut med sin musik.

Någonting som däremot har gått förlorat för albumet är den visuella och fysiska aspekten. Den fysiska delen är ju dessvärre omöjlig att kringgå eftersom att det streaming är ett digitalt medium. Men den visuella aspekten känns det som att det borde gå att fundera ut ett bättre sätt. Vissa streamingtjänster erbjuder en del album och låtar någon form av loopande animationer men det känns på det stora hela taget ganska underutvecklat.

Även om albumet som koncept fortfarande i allra högsta grad lever kvar tycker jag mig ändå kunde se en viss förändring. Det här är bara baserat på min egen magkänsla så jag har inga konkreta bevis för det, men känslan säger mig att ett generellt album som släpps under 20-talet inte är lika enhetligt som under tidigare decennier. Det kan naturligtvis ha många olika orsaker, men en aspekt av det hela är att när ett album inte längre i första hand skapas som en fysisk enhet så försvinner (med- eller omedvetet) en sammanhängande röd tråd i albumet.

Jag kallar vissa av dessa album ironiskt för bufféalbum. Det är osannolikt att en individ tycker om allting på en buffé, men det är väldigt sannolikt att en person åtminstone tycker om någonting. Ett färskt exempel är det australiensiska bandet The Goon Sax som nyligen släppte sitt tredje album Mirror II. Jag fullkomligt älskar den första låten In the Stones och har lyssnat på den massvis med gånger men resterande låtar är dessvärre antingen likgiltiga eller rent utsagt dåliga.

Liknande erfarenheter har jag från de senaste albumen av Mogwai respektive Oneohtrix Point Never där båda albumen har varit väldigt ojämna och pendlat mellan enastående och nästintill uselt. Inte enbart i fråga om kvalitet utan även om genre, stil och estetik. Deras tidigare släpp har varit betydligt jämnare i sina uttryck. Möjligtvis är det en slump, eller en tecken på någonting annat.

Kanske har vi nått en punkt där albumet inte är särskilt relevant längre? Det finns ingen naturlag som säger att artister måste paketera sin musik på ett visst sätt. Särskilt inte i en era där det bokstavligen inte existerar några begränsningar, men däremot en stor mängd outnyttjade möjligheter. Vi har redan kasserat kassetterna, vinylerna och cd-skivorna. Kanske dags att fundera ut hur vi kan ersätta albumet?

Min personliga åsikt är att albumet fortfarande i många fall är en strålande konstform. Om en artist eller band har en tydlig vision och ett driv att åstadkomma ett genomtänkt och starkt album är det mycket vackert. Men jag ifrågasätter att albumet fortfarande är en så stark kutym och i princip oundvikligt att kringgå när det gäller att nå sina lyssnare.

Kanske är förflyttningen till digital distribution fortfarande så pass nytt och outforskat att vi kommer att se fler nya kreativa sätt att förmedla sin musik på framöver. Eller så är albumet som symbol så orubbligt och omöjligt att ersätta att vi får leva med det ända in i oändligheten. Om så är fallet kommer vi i alla fall ofrånkomligen att få njuta av otroligt mycket starka album framöver. Och dessvärre få ta del av en del mindre lyckade.

Men ibland får det onda helt enkelt tas med det goda.

Författare:
Alexander  Andrén

Fotograf:
Pexels

 

Pin It on Pinterest

Share This