Gina Dirawi: ”Jag är så trött på det perfekta”

25 nov, 2021

Gina Dirawi

Gina Dirawi återvände i år med ett helt nytt artistiskt uttryck och gör sig nu redo för att släppa sitt debutalbum. I månadens intervju har vi har pratat med artisten om att hitta sitt nya sound.

Gina Dirawi har sysslat med det mesta. På meritlistan återfinns bland annat en roman, hyllade programledarroller i flera av Sveriges största program och en hyllad dokumentär. Hon är inte heller någon ny röst på musikscenen med flera singelsläpp i bagaget. Hennes debutalbum släpps i början av nästa år.

Den första juli i år startade ett nytt kapitel i Gina Dirawis karriär när singlarna Sunday och Live and Die kom ut. De fick med ens en stor publik i och med att de kunde höras i den hyllade Netflix-serien Young Royals.

– Att det har varit så stort engagemang kring den och att den har nått en så ung publik är jättekul. Men för mig kändes det jättekonstigt, jag tänkte att det var min smak men jag trodde inte att någon annan skulle fatta det.

Att singelsläppet fick många lyssningar blev som ett kvitto på att hon var på väg åt rätt håll.

– Sverige är ett så litet land och när jag som är så etablerad inom andra områden ska släppa musik känner jag en oro, kommer folk att ta det på allvar? Kommer de se verkshöjden i det man gör? Då är det skönt att någon utomlands säger att det är bra.

Under åren har hon skrivit och släppt flera singlar men hon berättar att det aldrig kändes som att hon kunde hitta hem i de genrer och musikstilar som var inne på skivbolagen. Hon beskriver möte efter möte där hon suttit med personer som menat att hennes musik inte kunde tas på allvar på grund av hennes karriär och namn.

– Det har gjort att jag har haft en så komplex relation till musik. När jag började var det inte så vanligt att man gjorde flera saker, man skulle hålla sig till sin väg. Att vilja utveckla sig själv konstnärligt var något som ifrågasattes.

Gina Dirawi mörk bakgrund

En komplex relation till musiken finns till viss del fortfarande kvar. Inför skapandet av debutalbumet blev det därför en jakt efter att hitta rätt personer som hon kunde skapa en värld tillsammans med. I den jakten träffade hon artisterna och producenterna Björn Yttling och Freja Drakenberg.

– När jag träffade Björn och Freja hade vi verkligen en samsyn över hur vi ville att det skulle vara. Vi smälte nästan ihop och det var sjukt hur enkelt det gick. Allt hände så organiskt och det gjordes på ett sätt som jag inte hade fått uppleva innan. Det kändes som att hitta hem.

De enades i drömmen om att skapa en hel platta och skapa den från grunden. Kärleken till att själv skapa något från grunden kom efter att hon skrev sin debutroman Paradiset ligger under mammas fötter som kom ut 2020. Under den tiden insåg hon hur mycket hon älskade att fritt få skapa något själv och sedan följa processen tills skapelsen var redo för världen.

– Det kändes viktigt för mig att ha en historia att berätta och jobba med människor som jag kan bygga den historien tillsammans med. Alla nyanser av mitt inre fick vara med och det är skitmäktigt att få skapa något som man känner sig speglad helt i för första gången.

Gina Dirawi

Musiken har hon skapat tillsammans med Freja och Björn men texterna står hon för själv.

– Det var viktigt för mig att det var mina ord. När vi började hade jag namnet på plattan klart men också temat och ljud. Jag sa att jag ville ha arabisk folkloore som möter näcken som möter 70-tals parains filmvärld och Freja och Björna sa bara “okej”.

Hon beskriver albumskapandet som “super-organiskt”. De spelade instrumenten live. Hon berättar att hon var tydlig med att hon inte ville spela in efter klick eller tracks som hon gjorde under tidigare inspelningar.

– Fokuset blev fel och jag kände mig fängslad och kunde inte gå in i känslan. Jag är så trött på det perfekta, det måste få bli skevt. Jag ville att varje låt skulle vara unik i stunden. Det gav mig mer frihet att leka mer.

“Fokuset blev fel och jag kände mig fängslad och kunde inte gå in i känslan.”

Under hösten har hon delat med sig av fler smakprov från albumet. Senaste släppet heter Bmoot och beskrivs av henne själv som en favoritlåt på albumet. Tidigare i höst släpptes singeln Blame it on me, en låt som Gina själv beskriver som en av de gladaste låtarna på albumet men också den låt som hon själv var lite rädd för.

– Det är mycket enklare att göra flummiga låtar som är lite mer alternativa. Det är en väldigt sårbar och känslig låt som handlar om att vara fast i sina humör utan att veta hur man ska frigöra sig från det.

Rädslan bottnade i kärleken för det melankoliska. Hon älskar sårbarheten i melankoli och dras till gråa hav och mollpiano.

Happy med Pharrell är det värsta jag kan tänka mig på den här planeten. Men ger du mig fioler och drama så finns det en längtan som klingar an i mig.

Gina Dirawi

Under nästa år kommer hon att göra spelningar i Stockholm, Göteborg och Malmö med start den 10 mars på Södra teatern i Stockholm. Men redan år debuterade hon med sitt första liveframträdande på festivalen Popaganda. Inför spelningen beskrev hon känslan som “totalpanik” och menade att det hade varit skönare att göra det någonstans i världen där ingen vet vem hon är.

– Det är så känsligt för mig med den här musiken. Det blir någon sårbarhetsgrej som gör mig nervös.

Efter flera år av att stå i centrum i olika sammanhang har studiotiden varit en tid som hon ser på med värme och en plats som hon redan längtar tillbaka till.

– Jag var så exponerad ett tag så nu är det bästa jag vet att inte vara det. Att bara vara inne och jobba med saker. Jag tror inte att kroppen är med riktigt, men så fort jag får vara i det så älskar jag det, så det är bara att hantera det.

 

Skribent:
Emma Isberg

Fotograf:
Lamia Karic

Photoassistant: @jeffreymcintsh
MUA: @bylinngonzalez
Hair: @lil.jossy
Mirror: @yasdani
Clothes & jewellery: @jarmide
Studio loan: @daniel_stigefelt

Pin It on Pinterest

Share This