Black Country, New Road: ”Vi hade inte spelat in vår nya skiva så snart om det inte vore för pandemin”

7 feb, 2022

Kings of Convenience

I fredags släppte Londonbandet Black Country, New Road sitt efterlängtade andra album Ants from Up There. Vi har pratat med två av bandmedlemmarna – Charlie Wayne (trummor) och May Kershaw (klaviatur) – om deras tankar inför släppet.

Det är ganska svårt att beskriva hur Black Country, New Road låter för den som ännu inte har hört dem. Det är både pop och rock men med inslag av klezmer och mer improviserade inslag. Bandet består också av sju medlemmar vilket gör att musiken på ett naturligt vis får inslag av många olika infallsvinklar.

Ants from Up There har också många tillfredställande crescendon som påminner ganska mycket om till exempel Arcade Fire kring Funeral-eran där intensiteten ökar och rösten spricker sådär lite lagom snyggt.

Både Charlie och May är peppade inför albumsläppet och berättar att pandemin har påverkat skapandet av den nya skivan:

– Vi hade inte spelat in vår nya skiva så snart inpå den första om det inte vore för pandemin. Vi kunde helt enkelt inte turnera vår första skiva, så då kändes det rimligt att spela in vår nästa i stället.

“Det var mer ett känslomässigt val än att
det hade någon direkt betydelse.”

Titeln Ants from Up There kan låta kryptisk och svårförklarlig. De berättar att de skapade en lång lista på mer eller mindre bra namn. De flesta ganska usla enligt de själva. Till slut valde de Ants from Up There:

– Vi bestämde oss för titeln verkligen den sista dagen det var möjligt. Vi hade en mindmap med olika viktiga saker gällande albumet och till slut valde vi titeln Ants from Up There. Det var mer ett känslomässigt val än att det hade någon direkt betydelse.

För ganska exakt ett år sedan släppte Black Country, New Road sin debutskiva For the First Time. Det blev snabbt en succé bland kritikerna och fansen, och den blev till och med nominerad till det prestigefyllda Mercury-priset.

– May betalade 5000 pund till jurymedlemmarna, skojar Charlie. Nej men det var ingenting vi förväntade oss. Men det var inte heller någonting som kändes helt omöjligt. Vi blev såklart väldigt glada för det. Vi hade inte direkt blivit ledsna om vi inte hade blivit nominerade, det finns väldigt många bra band här.

En av de bästa låtarna på Ants from Up There i mitt tycke är Good Will Hunting. Men den verkar inte ha speciellt mycket att göra med den berömda filmen med Matt Damon:

– Jag hatar filmen, säger Charlie. Men det är möjligt att de andra bandmedlemmarna tycker om den.

En roligt detalj med det nya albumet är att många av låtraderna återkommer i flera olika låtar, som ett slags copy-paste som dyker upp lite här och var. En sådan återkommande rad är Billie Eilish style som dyker upp lite svårtydligt på flera olika låtar. På frågan om bandet skulle vilja samarbeta med henne på riktigt är svaren svävande:

– Nja vi är så olika så vi har svårt att se hur det skulle gå till… Men vi tycker mycket om henne. Ett annat drömsamarbete är att tillsammans med våra kompisar i bandet Black Midi göra en turnéversion av West Side Story och resa runt och sätta upp den på en massa olika platser.

Det sistnämnda fick mig osökt att tänka på den nya HBO-serien Station Eleven där en del av handlingen är ett teatersällskap som vandrar runt utan fast punkt och sätter upp Shakespeare-pjäser på olika platser. Men en sådan tillvaro lockar inte fullt ut:

– Vi gillar idén att turnera och besöka nya platser, men vi vill också ha ett hem att landa i för bekvämlighetens skull.

En annan höjdpunkt på skivan är låten Snow Globes. Den påminner mycket om det amerikanska slowcore-bandet Bedhead och jag frågar om det är medvetet:

– Vi tycker om Bedhead, men i första hand är vi inspirerade av Godspeed You! Black Emperor. Eller kanske mest av allt av Londonbandet deathcrash.

Jag föreslår och får medhåll i att det kanske är en sammanhängande kedja. Att Godspeed You! Black Emperor till viss del inspirerades av tidigare 90-tals-slowcore. Sedan i sin tur inspirerade mer samtida band som just Black Country, New Road och deathcrash.

Dessvärre har Black Country, New Road aldrig varit i Sverige men förhoppningsvis kommer det att uppstå möjligheter i framtiden:

– Vi gillar Sverige och hoppas få spela där någon gång. Vi har vänner till familjen från Sverige, säger May.

– Min mor och mina syskon var i Göteborg när jag var fyra år, men jag kunde inte följa med på grund av att jag var tvungen att gå till tandläkaren, avslutar Charlie på ett ganska typiskt brittiskt vis.

Uppdatering: Efter att intervjun gjordes kom den oväntade nyheten att sångaren och textförfattaren Isaac Wood hoppat av bandet på grund av mental ohälsa. Resterande sex medlemmar av Black Country, New Road ämnar att tillsammans fortsätta spela in ny musik samt turnera. Men vårens inplanerade konserter samt turné kommer att ställas in.

 

Författare:
Alexander Andrén

Fotograf:
Rosie Foster

Pin It on Pinterest

Share This