WY: “Det var roligare att bara vara vi två”

av | Apr 18, 2017 | Framsida Startslider, Intervjuer

WY som utgörs av Ebba Ågren och Michel Gustafsson är inte bara ett band utan även ett par. Denna superduo är baserad i Malmö och skapar musik som hanterar ämnen såsom ångest, kärlek och tvåsamhet på ett avskalat, snyggt och ärligt vis och till hösten släpper de sitt allra första album.

Det blåser rejält på Stigbergstorget när jag traskar från spårvagnshållplatsen för att möta bandet utanför Oceanen som är platsen för kvällens gig. Vi söker skydd mot vinden i den bunkerliknande logen och Ebba Ågren och Michel Gustafsson slår sig ned på en nedsutten soffa.

På WYs löjligt snygga instagram kan en finna inskriptionen “michel + ebba= 4ever” och det är inte svårt att lista ut att de inte bara är en duo utan också ett kärlekspar. Med risk för att låta som Malou von Sivers frågar jag dem vad som kom först, kärleken eller musiken?

– Kärleken. Vi har vart tillsammans i åtta år typ, svarar Ebba snabbt.

De startade bandet när de var runt femton år, berättar Michel. Innan hade de en massa olika band, bland annat ett punkband som de hade tillsammans med Ebbas bästa vän under högstadietiden

– Sedan så körde bara vi två och började göra synthmusik på svenska och sedan så slutade vi med det och spelade i andra band med Michels kompisar. Sedan tyckte vi att det var roligare att bara vara vi två, säger Ebba och skrattar lite.

Efter alla dessa olika band och influenser är en lite nyfiken på hur det kommer sig att de landade i just det musikaliska uttrycket WY har idag med de ledsna gitarrerna som bär starka texter och melodier och liveframträdandena som är en intressant kombination av det lite mer reserverade i ett möte rock n’ roll.

– Vi har väl lyssnat på sådan musik, fast du lyssnar mer på R&B, säger Michel.

– Fast vi var väl mer inställda på att vi skulle göra synthmusik, men ingen av oss kommer från en bakgrund med piano eller så. Vi båda spelar ju gitarr, så vi sa att vi spelar gitarr istället och så har vi lite syntar men mest gitarr, fyller Ebba i.

Numera har bandet även uppbackning av skivbolaget Hybris som de kommer att släppa sitt debutalbum genom. Allt började med att de skickade in låtar till dem under 2014, bolaget svarade att de var intresserade och ville höra mer men nästa gång de skickade in låtar fick de inget svar.

– Vi fortsatte göra lite låtar då och då, tillslut skickade vi in Bloom några månader innan den släpptes och då ville de ha oss, säger Michel.

Att ha ett bolag i ryggen är på många sätt en lättnad då bandet blir mer tagna på allvar och har enklare för att nå igenom allt brus och den enorma mängd musik som släpps, berättar Ebba.

– Det finns ju fortfarande folk som följer skivbolag eller tycker om musik från specifika skivbolag, så det finns ju folk som håller koll på Hybris för att de gillar deras musiksmak. Det är nog det skönaste, att folk vet lite vem man är, säger Ebba.

I WYs egna lurar spelas mest indierock, Mitsky och Angel Olsen. Svaret känns inte helt oväntat, Angel Olsen och WY känns lika i sin känsla och framtoning med de personliga texterna som biter sig fast. Hur WYs nästa släpp låter återstår dock att se, hittills har vi bara fått höra singeln Bathrooms från det kommande debutalbumet vars musikvideo är inspelad i foajen på Palladium i Malmö. Faktum är att de påbörjade arbetet med debutalbumet redan i december förra året, direkt efter att EP:n var klar.

– Dels beror det på att vi fick skivkontrakt av Hybris, men också för att det var nästa steg. Vi ville göra ett album. Låten som är sist på albumet gjordes först och sedan så gjorde vi Bathrooms som är den första låten som vi släpper, berättar Ebba.

– Egentligen så valde vi att släppa Bathrooms för att den sätter känslan bra för resten av albumet så att folk vet lite vad de ska förvänta sig. För vi har experimenterat rätt så mycket på albumet, vi vill inte släppa någon allt för experimentell låt för då tror folk kanske att hela albumet kommer låta så. Så vi tog den låt som vi tror har den känslan som albumet har, det är därför vi valde just den, säger Ebba.

De som har sett WYs musikvideo och Instagram känner igen den rena och genomtänkta estetiken, i allt material finns ett tydligt visuellt tankesätt. Ebba berättar att Blood Orange och hans musikvideos brukar inspirera och bandet gör allting själva men tar hjälp av vänner när de själva ska vara med i musikvideorna.

– Vi gör allting själva, men om man ska filma oss så är det kompisar som får filma. Musikvideon till Bathrooms har Frida Kärvegård som har tagit våra pressbilder filmat. Vi har gjort film tillsammans innan så vi litar på henne, berättar Ebba. 

Själva debutalbumet var nära att gå i samma spår som EP:n Never Was med de självutlämnande texterna och ångesttemat. Men sedan hände något och även kärleken kom att få ta allt mer plats i texterna.

– Det blev nästan detsamma som på EP:n, med mycket självutlämnande texter med ångest som tema. Men sedan så råkade det bli så att jag skrev kärlekslåtar. Det känns som att jag inte har kunnat skriva om kärlek innan bara för att vi är lyckligt kära men man kan skriva om kärlek ändå tänker jag, säger Ebba.

De som har lyssnat på WY vet att texterna är personliga och ärliga rakt av. Ebba berättar att textskrivandet ger henne en distans till det hon skriver om och att det känns bra att sätta ord på saker och ting, det blir ett sätt att processa allt.

– Jag tänker inte på texten när vi spelar live. Det är precis som att det känns som att folk inte hör texten när vi kör live. Men nu har jag tänkt rätt så mycket på singeln som vi släpper, för texten är på omslaget till låten. Så när vi la upp den bilden så tänkte jag oj, shit, man är rädd för att folk man känner ska läsa vad man tänker. Men det känns nästan som att man är en annan person när man gör musik eller när man är artist, så det känns som att man är lite skyddad av en image. Samtidigt försöker jag inte ha en persona, det är väldigt mycker jag i texterna och musiken också. Det känns fel att hitta på texter och sådant till musiken, jag vill ha grejer som jag har tänkt, berättar Ebba.

– Det är skönt att läsa det man har skrivit i text, man får sådan distans. Det kan vara något man skrev för en månad sedan och när man sedan ska sjunga in det så tycker man synd om gamla sig själv när man kände så som man gjorde i texten. Så det är bra att man får ned det i ord tycker jag, så att man kan processa det, sedan kan man vara jätterealistisk och ologisk efteråt, säger Ebba.

När det kommer till att skriva och sjunga om känslor insåg Ebba snabbt att rimmande låttexter oftast känns krystat. Vi båda konstaterar att rimmandet ofta får låtar att låta som reklammusik och jag frågar WY lite halvt på skämt och lite halvt på allvar vilka de skulle vilja göra en reklamlåt för, båda skrattar till men svarar Planet Earth efter en liten stunds betänketid. 

– Jag blev bättre på att skriva texter när jag slutade vara så fixerad på att man måste rimma. Jag bara sket i att rimma efter några låtar för det kändes som att det blev en bättre text, att man inte behövde använda ett fult ord bara för att det skulle rimma utan att man kan ta någonting som låter bra som helhet, berättar Ebba.

Härnäst ska Ebba och Michel slutföra debutalbumet och därefter står en spelning i London på tur redan nu i maj på klubben The Waitingroom innan de tar sig an några sommargig. Det är första gången de spelar utomlands och de är redan nu lite nervösa över om gitarrerna ska klara flygresan.

– Det jobbigaste är ju att vi måste flyga med gitarren. Vi har läst en massa om att man ska insistera på att ha gitarren som handbagage, säger Ebba och ler.

Författare:
Amanda Båmstedt

Fotografi:
Frida Kärvegård

Pin It on Pinterest

Share This