Unroyal: ”Vi är båda två svaga för det vemodiga och känslosvallande”

av | okt 22, 2019 | Artiklar, Framsida Startslider, Intervjuer

Efter en hyllad EP i våras är Umeåduon Unroyal som består av Henrik Oja (Honungsvägen, Säkert!) och Adam Olofsson nu aktuella med sitt debutalbum Mainstream. Vi tog ett snack med Adam Olofsson om bandets syntpop-drömmar, förkärleken till vemod och processen bakom den magiska skivan.

Vart och när föddes er ursprungliga dröm om ha ett syntband?
– Henrik har nog burit på tanken ända sedan 80-talet. Jag hittade synthen avgjort senare, men fastnade för ungefär samma band.

Hur kom det sig att ni satte den i verk och att det just blev ni två som startade en duo tillsammans?
– När vi upptäckte det gemensamma intresset och dessutom redan spelade in musik tillsammans så kändes det som en självklar grej att göra. Helst i och med att ingen av oss varit med i något helt elektroniskt projekt tidigare, intresset till trots.

Det känns som ert skapande ofta är tidsbegränsat. Jag tänker till exempel på att ni under förra hösten sågs varje tisdag och i somras stängde ni in er i studion under sommaren för att ta fram albumet Mainstream. Arbetar ni bättre under begränsad tid eller är det mer för att få ett mer fokuserat skapande?
– Svårt att säga. Främst är anledningen rent praktisk, och visst, nog finns det säkerligen fördelar med rutiner och koncentrerade sessioner. Utan de tydliga ramarna hade vi säkert spelat in skivan fortfarande.

”Hur långt ifrån eller hur nära nostalgi man själv befinner sig är alltid
svårt att säga.”

Ni har tidigare nämnt att även om ni har två individuella roller inom bandet även om ni varit tvungna att vara i samma rum under processen. Hur ser ni på ert skapande tillsammans ut och hur kompletterar ni varandra?
– Vi har ju gjort nästan allt tillsammans och oftast under gemensamma studiotimmar, vilket har känts helt naturligt. Vi ligger nog väldigt nära varandra i bilden av hur musiken ska låta och vad den ska innehålla. Det har gjort låtskrivandet friktionsfritt och lätt. Henrik är betydligt mer tekniskt lagd än vad jag är och utan hans producentkompetens hade Unroyal aldrig hänt.

Tidlösheten och vemodet är två viktiga beståndsdelar i er musik. Hur kommer det sig och är nostalgin ett fenomen ni ofta använder inom musiken?
– Vi är båda två svaga för det vemodiga och känslosvallande, inte minst inom new romantic. Nostalgi upplever jag som något statiskt och dåtidskramande, medan tillbakablickande också kan vara av accepterande och melankoliskt sort utan att för dens skull bära en vilja att återvända till någonting – eller ens romantisera. Hur långt ifrån eller hur nära nostalgi man själv befinner sig är alltid svårt att säga.

Som den anglofil jag är och i vetskap av att ni inspirerats mycket av brittiska storheter så måste jag om ni har några guldkorn där ni hittar er inspiration och hur ser er relation ut till scenen idag?
– Vi har ju dom uppenbara inspirationerna i Yazoo, OMD och Depeche med flera. Dem allra flesta brittiska banden har antingen passerat sin peak med 30 år eller helt upphört. Om vi ska nämna några mer nutida influenser, om vi tillåts gå utanför Storbritannien, så är LCD Soundsystem och Desire dom första jag kommer att tänka på.

”Bilden av sammanhållningen i småstäder känns ofta lite fiktiv i sin beskrivning.”

Ni har flera Umeågäster på albumet i form av Thomas Hedlund, Jennie Abrahamson och Mi von Ahn. Hur ser gemenskapen ut i Umeå inom musiken och vad tror ni om den musikaliska framtiden i Västerbotten?
– Jag tror att sammanhållningen i musik-Umeå får betraktas som relativt stark, av den enkla anledningen att staden inte är tillräckligt stor för några större splittringar. Med det sagt så finns det självfallet grupperingar och rivalitet även här. Bilden av sammanhållningen i småstäder känns ofta lite fiktiv i sin beskrivning. Men vi har många begåvade och otroliga vänner i stan och som tur är så ville några av dem vara med på skivan.

Den 1 november kan vi bland annat se er tillsammans med Miynt på Debaser i Stockholm. Ser ni fram emot att framföra låtarna live och vad kan vi förvänta oss?
Det ska bli väldigt roligt att komma till Debaser! Vi håller just på att avsluta arbetet med att färdigställa visuals som skapats av Joel Dunkels. Det känns väldigt bra och som ytterligare en dimension (vilket det bokstavligen är).

 

Författare:
Elin Strömberg, Skribent & Chefredaktör

Fotografi:
Elin Strömberg
Malena Karlsson

Pin It on Pinterest

Share This