1943.CR2

© Caught in Flight Films

Titel Diana Premiär 4 oktober Regissör Oliver Hirschbiegel Manus Kate Snell Stephen Jeffreys Medverkande Naomi Watts, Naveen Andrews, Douglas Hodge

Trots att jag var väldigt ung när Prinsessan Diana hade sin storhetstid så minns jag ändå dagen hon dog. Jag vet att vuxna runt omkring mig, allt annat än rojalister, sörjde och pratade om vilken fantastisk människa världen hade förlorat. Sedan dess har jag tänkt att: Gud, det måste ha varit något så magiskt över henne för att kunna förtrolla en hel värld på det där sättet.

Diana bygger på Kate Snells verk Diana – her last love och tar oss till Dianas  Watts) sista två år i livet. Dessa tillbringar hon störtförälskad i hjärtkirurgen Harsnan  Andrews) men som hon ändå inte kan vara tillsammans med. Hon är världens mest kända kvinna – han en kirurg som inte vill vara i ljuset av paparazzifotografer. Ändå kan de inte värja sig för deras kärlek. Minst sagt en vacker och sorglig historia om två personer som gör allt ifrån att klä sig i peruker till att smugglas in via bagageluckor in till palatset, för att vara med varandra.

Det finns så mycket att berätta om denna kvinna men sorgligt nog blir Diana, som så många andra filmer, en historia om en kvinna i relation till en man. I filmen refereras hon flera gånger till som ”The world’s most famous woman” och ”The Princess of the People” och jag kan bara föreställa mig vilken mäktig film det hade kunnat bli, men nu inte blir på grund av tunt manus och tråkigt fokus.

Trots det så har den en story som ger den stor potential. Jag sitter i biostolen och är beredd på att gråta, men ingenting händer. Filmen saknar djup och många av scenerna känns extremt tillgjorda. Det är dock svårt att veta om detta är ett resultat av regissören Oliver Hirschbiegel vilja att porträttera det kaos Diana hade inom sig vid den tidpunkten. Oavsett anledning, så lyfter den aldrig riktigt. Skådespelarna gör ett bra jobb. Watts i rollen som Diana är mycket bra, men något saknas. Även Andrews, som i filmen spelar Harsnan, gör det bra men hans karaktär är alldeles för platt för att han ska kunna ge den liv.

Överlag är Diana en film som är värd att se, men som varken är ett mästerverk eller en ögonöppnare. Det är en enkel film om en allt annat än enkel kvinna och hennes sista år i livet.

Pin It on Pinterest

Share This