Ruby Empress: ”Vi vill vara en del av rörelsen som bryter upp normer”

av | Maj 18, 2018 | Intervjuer

Ruby Empress är tillbaka med den himlastormande vackra samlingen låtar som släpps under namnet Mind Games Sessions, inspirerade av Andrea Feldmans öde. Popmanis Amanda Båmstedt har pratat med Tom Serner om vikten av att känna att allt ändå kommer att bli bra tillslut, om att vilja bryta normer och om att skapa en global gemenskap som tillåter alla att vara precis som de är.

Idag släpper ni Mind Games Sessions, vad har hänt sen senast vi hörde från er?

 – Vi har skrivit ny musik till vårt kommande album och spridit Empressionismen över Europa och i Norrköping.  Melker räknade ut att 25 % av maj har spenderats i van, men det känns ändå rimligt. Man får mycket inspiration och lust for life av att spela live och träffa nya intressanta människor.

Mind Games Sessions är baserat och inspirerat av en verklig persons öde, hur kommer det sig att ni fastnade för just Andrea Feldman?

 – Andreas galna liv som “superstar factory girl” och det tragiska slut det fick kändes som rätt kontext för ett ämne jag hade velat skriva om länge. Mind Games var en sån där låt som bara kom till oss, den skrevs och spelades in på samma dag. Med idéen om att göra ett konceptuellt sido-släpp, nästan som ett soundtrack skrevs sedan Stranger och Jane´s theme. Jag såg Andrea första gången i Heat där hon spelar en bortskämd halvmanisk dotter till en f.d Hollywood Skådis som träffar Joe Dallesandro vid poolen på ett sånt där ikoniskt 70-tals motell, sen händer massa sjuka saker. Den är regisserad av Andy Warhol och Paul Morrisey som sällan använde manus,  vilket gör att skådespelet känns väldigt genuint och mediokert på ett intressant sätt. Jag blev tagen av Andrea, det fanns ett mörker som sken igenom hennes karaktär som jag ville veta mer om.

Det känns nästan som att du har fått en personlig koppling till Andrea Feldman efter att ha gjort Mind Games Sessions, hur känner du inför henne nu?

 – Textmässigt det är absolut det mest personliga jag skrivit hittills men även instrumentalt och i produktionen har vi fokuserat mycket på det känslomässiga. Mind Games handlar om att vara lämnad ensam med sina demoner, fångad i sitt egna huvud och vad som kan hända om man inte får hjälp att ta sig ut. I Andreas “final starring role” bjöd hon in sina tidigare pojkvänner till hennes föräldrars lägenhet där hon uppklädd till nunna tog ett crucifix i ena handen och en bibel andra och hoppade ut genom fönstret och tog sitt liv. Hon hade under en lång tid haft problem med psykisk ohälsa, vilket kulminerade inför premiären av Heat då hon trodde att hon skulle bli en ny Marilyn Monroe.

 – Jag föreställde mig att jag var en person i rummet som försökte stoppa henne och det är så texten är skriven. Det blev en väldigt känslosam låt för mig eftersom jag själv haft liknande destruktiva tankebanor, men trots att historien är hemsk vill jag att låten ska fungera som en “everything is going to be alright song” för alla som behöver höra dom orden lite oftare än andra. Men också för dom som inte har någon att prata med, som det var för Andrea.

”Jag föreställde mig att jag var en person i rummet som försökte stoppa henne och det är så texten är skriven”

Låtarna som går att finna på Mind Games Sessions har ett nästintill filmiskt ljudlandskap med stämningsfulla atmosfärer som känns mer svävande och experimentellt än det en tidigare hört från er, hur kommer det sig att ni landade i det uttrycket?

– Vi började med att måla upp miljöer, sinnesbilder och känslor sen skrev vi musiken. Det fanns ingen ambition att göra det mer experimentellt än tidigare, utan det var snarare känslorna som styrde  i den riktningen  arrangemangs- och produktionsmässigt. Däremot har vi varit måna under hela processen om att göra det tidlöst, både soundmässigt och estetiskt. Det var utvecklande att skriva utifrån ett  konceptuellt tänk, det födde nya idéer och kändes som att man fick typ “belägg” att skriva låtar man inte hade kommit på annars. Sen har vi jobbat mer med andra musiker bland annat Jessica Sörensson som sjunger så galet vackert på alla tre låtarna och Axel Mårdsjö som spelar tvärflöjt på Stranger. Vi har länge velat jobba med Chris Elms så när det blev klart att han skulle mixa blev vi väldigt glada. Han var mitt i att producera Björks turné när vi först hörde av oss. Chris magi tog låtarna till en helt ny nivå.

I presstexten kan en läsa att era kommande släpp kommer att behandla teman kring ”how to be a stranger in a global conformity”. Känner ni er själva alienerade från de rådande normerna som finns i samhället?

– Vi vill vara en del av rörelsen som bryter upp normer och låter alla vara vem hen vill, obviously, vem vill inte det. Alla känner sig missanpassade, även vi, men detta handlar inte om oss, utan om alla människor på jorden som grupp. Vi vill ingjuta mod i alla som har något i sig som inte får utrymme på grund av normer. Vi vill sudda ut gränserna mellan etnicitet och sexualitet, och slå hål på socialt tryck som säger hur alla förväntas bete sig, klä sig och se ut.

Hur ser Ruby Empress sommar ut?

– Vi kommer göra festival-gig i Schweiz, UK och hemma i Göteborg på festival Del Mar den 29-30 juni. Sedan kommer vi skriva mer “music for forever” själva och tillsammans andra, det blir en överraskning. Vi har planer på att flytta vår bas till antingen Berlin, Paris eller Biarritz. Det lutar åt Berlin just nu, vi behöver bo på varandra och skriva musik dygnet runt i ett fjärran land.

Författare:
Amanda Båmstedt, Skribent

Fotografi:
Jonas Wall

Pin It on Pinterest

Share This