Riga Tiger: ”Sjung något om chips så löser sig allt”

av | sep 12, 2019 | Artiklar, Framsida Startslider, Intervjuer

Med sin egensinniga och lättillgängliga realismpop har Riga Tiger tagit sig in i många svenska indiehjärtan. Inför deras andra album har Erik Magnusson träffat Anton Graffman Larsson för att prata om realism, att lämna bandet i Göteborg och tiden som koncept på albumet.

Riga Tiger är aktuella med deras andra album Om du tänker på tiden så går den som släpps imorgon. För att få ett grepp om bandet och frontfiguren Anton Graffman Larsson möttes vi upp på restaurangen Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Anton och bandet är från början ifrån Göteborg. Han flyttade till Stockholm för att börja på universitetet och var inte helt säker på om han skulle bli kvar. Men han fastnade kvar i stan och efter ett och ett halvt år så kände han sig till slut hemma i Stockholm.

– Den största skillnaden mellan Stockholm och Göteborg är att alla pratar om bostäder här. På alla fester jag var på när jag precis flyttat upp ville folk hellre prata bostad än att lära känna varandra.

Med Anton i Stockholm och resterande bandet kvar i Göteborg blir låtskrivarprocessen lite som ett distansförhållande. De skriver på varsitt håll, skickar idéer och tankar till varandra för feedback och inspiration. Det finns både för- och nackdelar med det upplägget.

– Vi repar inte så jäkla ofta. Då hade vi säkert kunnat skriva låtar i replokalen. Det jag saknar mest är att kunna hänga och bara spela musik. Nu spelar jag lite med andra här, men vi är ju ett band. De repar lite utan mig och ibland är jag med på Skype och lyssnar. Fördelen är att jag får tid att skriva klart låtar och tänka ut hur jag vill ha det innan jag frågar de andra vad de tycker.

”Det var först när vi blev klara med den som vi upptäckte den röda tråden.”

Deras nya album handlar om tiden som går i våra liv. Hur vi upplever och tänker på den, påverkas av den. Anton kallar det lite av ett konceptalbum trots att det inte fanns en tydlig tanke från början om att det skulle handla om tiden.

– Nu känns det som ett tydligt tema. Det var först när vi blev klara med den som vi upptäckte den röda tråden. Vi har varit tre som skrivit låtar till skivan och alla hade skrivit låtar som passade på samma tema. Det kändes lite sjukt så vi tycker ändå att vi kan kalla det ett konceptalbum.

Anton utvecklar tankarna bakom konceptet tid som nostalgi, ensamhet och tid tillsammans. Jag undrar om det är något speciellt som fått honom och de andra att skriva om just det. Han är tyst några sekunder.

– Tiden har gjort det. Det är det som är det jävliga, säger han och skrattar lite.

Konceptet med tid passar Riga Tiger perfekt. Det är enkelt, vardagligt och relaterbart. Deras hemodlade image som realismpopband ligger i tiden. De spelas redan på P3 tillsammans med andra svenska realismpopakter som Nadja Evelina och Karakou. Men var kommer inspirationen ifrån?

– Jag lyssnar jättemycket på Björns vänner, som jag tycker är bäst i Sverige på realismpop. Det är intressant när man kan skriva låtar om saker som inte betyder något på ytan. De har en låt om när han snattar tomater. Det är en skitdålig idé för en låt, men så blir den hur bra som helst ändå.

Är det svårt att bara skriva om de enkla och vardagliga sakerna i livet?
– Det är lite både och. Det är det jag kan skriva och blir nöjd med. Samtidigt kan jag bli lite låst i det och tänka, det här kan jag inte ha med, för att det inte passar vår grej.

– Men om jag skriver en låt som inte är så realismkryddad kan man slänga in något litet. Typ att jag käkade chips. Jag gillar chips, och då känns det genast som realism. Sjung något om chips så löser sig allt.

När de spelade in deras första skiva hade de en tydlig form som de arbetade efter. Få ackord, samma form på låtarna och begränsat med instrument. De tyckte att det hela blev mindre på allvar och mer lekfullt så. Idag säger Anton att det inte finns lika tydliga mallar men i övrigt är processen sig väldigt lik. Nu har de ett skivbolag i ryggen och jobbar med fler personer under inspelning, produktion och mixning.

– Jag tycker att vi gör grejer på den här skivan som inte är lika enkla som på förra. Vi har blivit bättre på det vi gör men det är mindre skillnad än vad vi trodde.

På frågan om flytten till Stockholm har påverkat hur och vad han skriver om så tvekar Anton. Han har inte funderat på det alls.

– Det är mycket möjligt att det gör skillnad. När jag tänker på det nu tror jag inte det. Det är exakt samma grej att bo här som i Köping eller Göteborg. Det är väl det som är nice. Vi vill tro att det är ungefär samma saker som händer överallt i allas liv. När vi skriver om något ska alla kunna känna igen sig i det. Då går det inte att skriva om att gå längs Söder Mälarstrand. För alla gör inte det, och hur nice är det egentligen?

”Vi är hellre den ständiga underdogen.”

Imorgon den 13 september har bandet releasekalas och spelning på Debaser Strand i Stockholm och veckan därefter på Pustervik i Göteborg. På frågan om när det är dags att packa väskorna och dra ut på turné är Anton avfärdande.

– Det är mycket alltså. Man måste ha tiden och orken för att göra det. Jag älskar att spela live och tycker det vi är bäst på, men alla har sina liv. Jag har inte tid att åka på turné. Jag fattar inte vem som har tid med det.

Avslutningsvis frågar jag Anton om samplingen i slutet på låten Hatarrej. Ett referat från en engelsk fotbollskommentator när den franske anfallaren Thierry Henry gör mål för Arsenal mot Leeds i sin comeback. En subtil vinkning som visar hans kärlek till sporten och klubben. Har det inspirerat honom som musiker på något sätt?

– Att vi inte ska bli så framgångsrika, precis som Arsenal nu. Vi är hellre den ständiga underdogen.

 

Författare:
Erik Magnusson, Skribent

Fotografi:
Thom Estifanos

Pin It on Pinterest

Share This