RECENSION: TOMM¥ €A$H – Where’s The Music?

av | Feb 6, 2017 | ö, Recensioner

Fredagskvällen på Where´s The Music? i Norrköping handlade bara om en enda sak för Popmanis Filip Lindström: Estnisk gansgstarap i form av genrens mästare TOMM¥ €A$H. Läs en recension av det som blev festivalen och förmodligen årets bästa spelning.

Har du någonsin upptäckt något, eller någon, och blivit kär direkt? Du vet knappt något om din nya upptäckt men känslan är så stark att du inte kan tänka på något annat. Detta hände mig i fallet TOMM¥ €A$H, den estniske internationelle rap-superstjärnan.

Inför Where´s The Music? fick jag uppdraget att söka upp akter att tipsa allmänheten om. Många kände jag till sedan innan, vissa inte alls. Bland akterna jag aldrig hört talas om förut fanns en man som på sin introduktionsbild låg med ena benet slingrat kring sitt huvud, medan hans ansiktsuttryck antydde att han inte brydde sig ett dyft om världen. Det räckte för att jag skulle fastna. När det sedan visade sig att denne man, TOMM¥ €A$H, älskar hästar och sportkläder och dessutom gör slagkraftig Euro-Trap (ett uttryck som jag vill ta Copyright på), var min entusiasm självklar.

Under fredagseftermiddagen var TOMM¥ det enda jag kunde tala om, till den punkt att mitt sällskap började tröttna på mitt tjat. Då, några timmar innan estländarens konsert, såg vi honom gå förbi, iklädd en silvrig jacka som såg ut att ha skapats av en sopsäck. Jag blev förvånad själv, men mitt hjärta slog hårdare än innan. Lika snabbt som han kommit var han försvunnen och jag fick vänta till 01:30 natten till lördag för att se honom igen.

Crescendo-scenen ligger centralt men är inte en av de största lokalerna på festivalen. När vi anlände dit en dryg halvtimme innan TOMM¥ skulle börja var det nästan ingen där och jag blev besviken på Where’s The Music?-besökarna. Förstod de inte hans storhet?

I toalettkön blev det tydligt att de som infunnit sig visste lika lite om denne estniske gud som jag, men de älskade honom lika mycket. Jag talade med två grabbar som fallit för honom tidigare samma dag och några andra i kön hade känt till honom i åtminstone en vecka.

Då TOMM¥ €A$H inledde sitt set stod jag allra längst fram, nästan så jag kunde ta på hans Adidasbyxor om jag velat. Han började lugnt, tog tempen på sin publik och drog sedan långsamt upp tempot. Det var vid hitten Euroz Dollarz Yeniz som jag märkte att det plötsligt blivit knökfullt i lokalen. Jag hade haft fel om festivalpubliken, vilken lycka! De förstod! Jag vände mig om från publikhavet och tittade på TOMM¥, som drog av sig silverjackan och började skaka sina axlar i en epileptisk dans. Det var startskottet, TOMM¥ €A$H var igång på riktigt. Publiken skrek med i Winaloto och TOMM¥ gick ut ibland oss, satte sig ner på huk och fick oss allihop att göra detsamma. Då låten kom tillbaka från ett lugnt parti hoppade han upp igen och kaoset bröt ut, det som fortsatte tills konsertens slut. Min favoritlåt kom allra sist, Baba Yaga, en hysterisk Euro Tech-dänga som gjorde Crescendo till ett dårhus i några minuter.

Sedan var det över, den mest galna spelning jag varit på, och TOMM¥ €A$H hade med ens fått med sig nya anhängare på sitt segertåg, inte bara mig.

Författare:
Filip Lindström

Relaterade artiklar

Pin It on Pinterest

Share This