RECENSION: Timo Räisänen – Gröna Lund

av | jul 4, 2019 | Läsvärt, Ny musik, Recensioner

Timo charmerar som bara Timo kan, men borde fokusera mer på sina egna låtar. 

När Timo Räisänen kommer till Grönan tar han förvånansvärt nog plats på den mindre scenen, en storlek som dock visar sig passa ganska perfekt. Inte bara för mängden publik, utan den passar också hans direkta tilltal bättre. 

Den lilla scenen är så fullsmockad med instrument och mickar att bandet måste tråckla sig ut på den. Timo har med sig en drös musiker för kvällens spelning som noga introduceras och ständigt byts ut. Allt genomförs med stor eftertanke och omsorg.

”Ni är så gulliga i den här stan, ni har blivit det på senare tid”, säger Timo efter att han börjat konserten med att tampas med att få upp en publikbild på sin instastory och bett de på plats om hjälp. Redan nu fnittrar publiken förtjust och det känns på en gång att det kommer bli en trevlig kväll för alla inblandade. 

För i samma sekund som Timo kliver in på scenen river han murarna som är förväntningarna på publik och artist. Gränserna suddas ut och han liksom bjuder in publiken att delta, istället för att bara observera. Han pratar i alla mellanrum mellan låtar och har en sån närvaro att det känns som att han har ögonkontakt med just en själv hela tiden. “Underbara människor. Åh vad jag tycker om det här”, utbrister Timo med sin finurliga charm, kalufsen exalterat yvig.

Det tråkiga är dock att han ägnar väldigt lite tid åt eget material. Halva konserten består av covers och han kör knappt någon av sina äldre låtar. De covers han gör gör han ju riktigt ordentligt jävla bra, men jag saknar mer av det egna på engelska. Fokus ligger på den senaste skivan Tro, Hat, Stöld, den första egenskrivna på svenska. Låten Kampen och Härligheten får dock samtliga att fullkomligen tindra.

När han sen kungör att det blivit dags för den sista låten skriker publiken unisont “neeeeej”. “Eller vi får väl se vad som händer sen” lugnar han publiken med och kommer mycket riktigt tillbaka med två extranummer. En köttig version av Fear no Darkness, Promised Child avslutar konserten varpå majoriteten av publiken springer iväg till merchbordet för att träffa Timo.

”Han är den talangfulla versionen av Håkan”, säger en kille bakom till sin dejt, som genast säger att hon verkligen inte håller med. Jag hoppas att han hittar en ny dejt.

Författare:
Emma Thimgren, Skribent

Pin It on Pinterest

Share This