RECENSION: The 1975 – Notes On a Conditional Form

av | maj 24, 2020 | Ny musik, Recensioner

The 1975 ramar in en rådande epok som kantas av konservatism, klimatrörelser, social distans och vikten av vänskap på deras fjärde album Notes On a Conditional Form.

Notes On a Conditional Form är ett efterlängtat album. Släppet av The 1975s fjärde album har flyttats fram flera gånger för att tillslut släppas den 22 maj, mitt i en rådande pandemi. Och kanske är det så att tiden är inne för att ta sig ann ett tjugotvå spår långt album som tar lyssnaren igenom en hinderbana av stora och svåra teman.

Albumet börjar sedvanligt med ett intro som på tidigare album har fått vara rätt instrumentalt, men den här gången är det Greta Thunbergs röst som får ljuda. Rädslan över framtiden och hur vi ska ta kontroll över en klimatkris som känns bortom vår räddning, sätter tonen för albumet med orden ”It is now time for civil disobedience, it is time to rebel”.

Gretas ord går sedan över i den punkrockdoftande låten People där bandets sångare Matt Healy skriker ”Wake Up! Wake Up!” och uppmanar alla till att ta itu med problematiska politiska åsikter som inte leder till en positiv förändring och samtidigt sluta nedvärdera unga som kämpar för deras framtid. Men den som trodde att bandet skulle presentera en punkigare sida på resterande låtar, får sina drömmar krossade, för här tar det slut.

Skivans tredje spår The End (Music for Cars) är en instrumental låt som blir en paus innan de följande låtarna utforskar mjuk drömpop, jazzdoftande nostalgi, autotunad rapp från Healy, elektroniska beats och indierock. Ja, allt du kan tänka dig egentligen. Men samtidigt som ljudbilden får ta stor på plats och breda ut sig på många av spåren känner jag igen många av de teman som bandet lyft tidigare.

En av de låtarna som står ut på albumet är If You’re Too Shy (Let Me Know) som sedan länge har varit en favorit hos fansen då de spelat den live under tidigare turnén. Låten väcker tankar om ensamheten i dagens samhälle då relationer till stor del flyttar ut på nätet. Vad är egentligen en “riktig” relation och går det att ha skapa band med andra genom en skärm är saker som Healy sjunger om samtidigt som han sätter upp scenen för lyssnaren om hur han sitter ensam på ett hotell och pratar med tjejer online som han längtar efter att få se igen, kväll efter kväll.

Jag var en av de som kände att mängden låtar på skivan kändes överväldigande och kanske överdrivet mycket. Det krävs många lyssningar för att ta till sig de många budskapen som kommer flygande och upptäcka alla de ljuden som finns inbäddade i ljudbilden. Samtidigt känns det uppfriskande att de går emot det skivbranschens krattade väg för hur ett skivsläpp ska gå till i dag, och släpper alla låtar samtidigt istället för att dela upp det i flera mindre släpp. Det är fint att de kan gå emot den polerade radiopopen och testa ett sätt att släppa musik på som verkligen inte är nytt men som samtidigt känns fräscht i en tid där EP:s och singellistor är viktiga.

Albumet avslutas med fina Guys som känns som en homage till alla de år som bandmedlemmarna har haft med varandra. Notes On a Conditional Form ramar in en rådande tid i historien som kantas av konservatism, klimatrörelser, social distans och vikten av vänskap i tjugotvå låtar som var och en kan stå för sig men som tillsammans skapar ett album som kommer att överraska en under en lång tid framöver. Ibland kan en gissa vad som ska komma härnäst, men hur The 1975 kommer att låta på nästa skriva kan nog ingen räkna ut.

Författare:
Emma Isberg, Redaktör

Pin It on Pinterest

Share This