RECENSION: Sufjan Stevens – The Ascension

av | sep 26, 2020 | Artiklar, Läsvärt, Ny musik, Recensioner

I går släpptes nya albumet The Ascension och återigen lyckas Sufjan Stevens skapa ett unikt och skickligt musikaliskt verk.

Sufjan Stevens musik är som vanligt träffsäker och som inbitet Stevens-fan är det inte svårt att höra vem som ligger bakom kompositionen. Men att försöka placera Sufjan Stevens i ett fack är lönlöst. Ända sedan begynnelsen av karriären för över tjugo år sedan har Stevens experimenterat i olika musikaliska skepnader, allt från kommersiell indiepop, experimentell elektro och new age-inspirerad poprock till klassiska pianokompositioner och alternativa julalbum.

Paradoxalt nog är kanske den röda tråden i Stevens musik det faktum att det inte finns någon. Medan det musikaliska är oförutsägbart och obeständigt, blir det snarare de återkommande temana rent textmässigt som skapar en beständighet. Uppgörelsen med familj och ursprung tillsammans med ämnen som astronomi, religion och förhistoriska mytologiska berättelser utmärker mycket av hans identitet som textförfattare.

Nya albumet The Ascension är inget undantag. På låten America, som släpptes som singel redan i juni, beskriver Stevens en identitetskonflikt i förhållandet mellan sig själv och hemlandet. Låten förklaras som en politisk kampsång i vilken han problematiserar det rådande politiska och kulturella klimatet i USA. På spår som Gilgamesh och Ursa Major återvänder Stevens till antika mytologier. Det förstnämnda hänvisar till det berömda Gilgamesh-eposet som räknas till ett av världens äldsta litterära verk från antika Mesopotamien. Och Ursa Major hänvisar till stjärnbilden Stora Björnen på norra stjärnhimlen som återfinns i den grekiska mytologin. Hela skivan är en upplysning, och för den som vill djupdyka ner i texterna finns mer att hämta.

Rent ljudmässigt kan The Ascension beskrivas som en uppföljare, eller utveckling, av senaste albumet Aporia, som kom så sent som i våras – elektroniskt, new age-igt och alternativt. Men ändå känns den nya skivan mer genomarbetad, kanske för att Stevens har satsat mer på textinnehåll. Samtidigt verkar Stevens drivkraft inte vara att leverera utefter publikens förväntningar, utan snarare att skapa det han vill skapa. Stevens dansar efter sin egen pipa och det är det som gör honom ensam i sitt slag.

Författare:
Sara Jones, Skribent

Pin It on Pinterest

Share This