RECENSION: Nicolás Jaar – Telas

av | jul 17, 2020 | Artiklar, Ny musik, Recensioner

Nicolás Jaar återvänder med sitt andra album för i år och det sjätte totalt sedan den bejublade debuten Space Is Only Noise från 2011. Telas är en stilsäker och mångfacetterad uppvisning i samtida ambient.

Telas är såväl titeln på detta album som ett namn på ett gemensamt konstnärligt projekt mellan Jaar och sina vänner Somnath Bhatt och Abeera Kamran, där de sistnämnda står för en visuell respektive digital terräng. Men för tydlighetens skull kommer den här recensionen endast att fokusera på själva albumet Telas av Nicolás Jaar. 

Telas är uppbyggt av fyra stycken partier (Telahora; Telencima; Telahumo; Telallás) som samtliga är över tio minuter långa. Rent musikaliskt rör sig skivan fritt mellan olika genres. Själva utgångspunkten är någon form av elektronisk ambient, med diverse exkursioner åt allehanda håll. Ibland går det åt det frijazziga hållet.

Andra gånger, som i slutet av Telencima, påminner det starkt om Journey Through A Body av Throbbing Gristle från 1981, med samma kusliga EKG-sampling. Telahumo har en särskild vibb som för tankarna till någon av tolvtummarna av Burial, det är svårt att beskriva i ord, men det finns en abstrakt dekadent elektronisk överensstämmelse.

Samtidigt är Telas förhållandevis undanglidande i sin struktur. Så snart en melodi eller vibb skissas fram byts den ut mot någonting annat, i ett slags evig katt- och råttalek. Det avslutande stycket Telallás har vackra beats som påminner om Matmos fantastiska album The Rose Has Teeth in the Mouth of a Beast från 2006. Det finns en skönhet i att infoga handgjorda och organiska beats på ett album som detta. En mänsklighet som kontrast och motvikt till övriga ofta karga och ogästvänliga ljudbilder.

Sammanfattningsvis är Telas en intressant skiva. Ändå finns det någonting aningen otillfredsställande i helheten. En del av problemet är att de olika partierna känns alltför disparata och det gör att albumet får en aningen skissartad karaktär.

Men det till trots är det ett album med många vackra detaljer som definitivt är värt många genomlyssningar. Nicolás Jaar har på ett drygt decennium etablerat sig som en av de mest intressanta elektroniska kompositörerna och jag hoppas på en lång och berikande karriär.

Författare:
Alexander Andrén, Skribent

Pin It on Pinterest

Share This