RECENSION: Jonas Lundqvist – Dubbla Fantasier

av | nov 5, 2020 | Artiklar, Ny musik, Recensioner

Modet i att blotta smutsen gör Jonas Lundqvist nya album till ett av årets bästa.

Jonas Lundqvist har ingen skam i kroppen och inga filter framför sina ögon. Han beskriver sitt liv så som det känns och sjunger sånger om att vara kass på vardag, avundsjuk på sina vänner och att trots sin vuxna ålder känna sig som en liten pojke. Men vi får också lyssna till lena ord om brokig kärlek och enkla men storartade melodier.

Det kanske låter banalt men modet i att blotta det fula är vad som gör Dubbla Fantasier till ett av de bästa albumen år 2020. I en samtid där kravfyllda värdeord som godhet, självkärlek och moralism letar sig in även i populärkulturens rum är det plötsligt befriande att höra någon sjunga om att vara mänsklig. Redan på första spåret Vinnarliv bjuder Lundqvist in lyssnaren till att se på monstret i honom och det sätter tonen för hela albumet.

Det genomgående temat på nya skivan är identitet och förändring. De flesta låtarna snuddar vid dessa pelare och då kanske tydligast Utan Vittne som verkar handla om en frånvarande förälder. Men Lundqvist är också en sann poppoet tillika romantiker som målar upp sina förälskelser i ord på ett mycket sårbart och träffande vis. De vemodiga spåren Dubbla fantasier, Hela himlen och Eva Dahlgren-gästade Det Du Vill Ha är kärlekslåtar som skulle golva vilken mottagare som helst.

Låtarna är fullproppade med spännande melodier som ger starka popassociationer. Melodierna är varken svåra eller särskilt unika, men geniala i sin anspråkslöshet.

Ljudbilden är i övrigt avskalat tidlös och indiepoppig med vissa överraskningar som till exempel Ring Av Eld som har skarpa inslag av country. Det är slående hur väl produktionerna tar tillvara på rösten som ett instrument. De ljuvliga sångpåläggen och stämsången är ett tydligt Jocke Åhlund-signum som känns igen från Klara Keller, Håkan Hellström och Les Big Byrd.

Det är alltså ett fint hantverk med både bredd och djup som vi har att göra med. Men det allra bästa är ändå att Jonas Lindqvist levererar ett album av kött och blod. Det är vackert och fult om vartannat och gör sig inte till för att verka bättre. Ett riktigt vinnaralbum.

Författare:
Josefin Östby, Skribent

Pin It on Pinterest

Share This