Peter Bjorn and John: ”Nu är vi tillbaka på ruta ett och gör allt själva igen”

av | mar 25, 2020 | Artiklar, Intervjuer, Månadens intervju

Poptrion Peter Bjorn and John fyller tjugo år som band och har precis släppt sitt nionde album. Nu berättar de om processen som ligger bakom albumet Endless Dream och hur bandet har utvecklats sedan starten.

Med sina nio album är Peter Bjorn and John numera veteraner i den svenska popbranschen. Det senaste Endless Dream, kom för bara ett par veckor sedan och har mötts av mestadels positiv kritik. I samband med släppet mötte jag upp trion över en kopp kaffe på Södermalm, ett stenkast från Ingrid-studion där skivan spelades in. Vi pratar om hur processen fram till det färdiga albumet har sett ut, och kommer fram till att de någonstans har hittat tillbaka till hur de en gång började.

– Vi gjorde allting själva i början. Kanske fanns det en mellanperiod när vi kände lite press från det större bolaget vi låg på, och hoppades på att få en hit till. Nu är vi tillbaka på ruta ett och gör allt själva igen, berättar Peter Morén.

– Det kanske har blivit suddigare ju fler skivor vi har gjort istället för tvärtom. Det känns som att vi har haft en porös kärna som först har satt sig de senaste åren, säger John Eriksson.

”När vi alla försökte enas om allting ett tag så blev det bara oklart och opersonligt.”

Det är onekligen lite speciellt att vara en trio där alla är aktiva i skrivandet. John berättar att de flesta band har en tydlig hierarki med någon som bestämmer och skriver. Tidigare har de experimenterat med olika modeller för hur skrivandet och produktionsprocessen har sett ut, men har nu landat i att göra nästan allt själva. Den som skriver en låt bestämmer över den tills den är färdig.

– Vi har väl mer eller mindre alltid gjort så, men nu har det blivit mycket tydligare. På Breaking Point hade vi en massa utomstående producenter och nu ville vi göra helt tvärtom. Bandet får lite mer karaktär när alla får göra sin grej fullt ut. När vi alla försökte enas om allting ett tag så blev det bara oklart och opersonligt, berättar John.

– Det blir lite mindre tjafs om man tycker olika om någon relativt oviktig grej. Då får man bestämma över sitt eget helt enkelt, säger Björn Yttling.

– Det vi gjorde förut var att prata mycket innan och ha koncept för skivan vi skrev. Det kunde vara ett tema eller ett sound. Vi satt och lyssnade på mycket influenser tillsammans och gav varandra bland-CDs på den tiden. Det var väl vårt sätt att hålla ihop det då, säger Peter.

Alla tre är överens om att någon måste bestämma och att de inte måste ha en gemensam mall för vad som är Peter Bjorn and John. Björn har många gånger fått frågan om vad bandet är för typ av projekt, och kan inte riktigt förstå frågeställningen. De har aldrig haft något specifik artist eller band som deras musik skulle utgå från och inspireras av.

– Vi har mer utgått från oss själva istället för någon viss musik. Jag har först i efterhand fattat att det är så många gör. Kanske är det för att vi har gjort det under våra egna namn istället för ett taget bandnamn, säger Björn.

– Jag kommer ihåg att vi pratade om det när vi startade bandet. Att det skulle vara en fri och öppen stämning, och att det var en bra grej. Vi skulle kunna göra vilken musik som helst och bara vara tre singer-songwriters istället för ett rockband, säger Peter.

Under samtalet dyker flera referenser på andra band som också saknar en ensam frontfigur eller där flera skriver. The Hives, Motörhead, Nirvana och Beastie Boys är några exempel som dyker upp. Dock menar John att de skiljer sig från tidigare nämnda band som har ett stabilt sound som återkommer på album efter album.

– De har en fungerande bil som de bara fortsätter att gasa i. För oss är det snarare så att vi plockar isär en bilmotor, kastar några delar och sätter ihop den igen till varje ny skiva. Så vi börjar på noll inför varje skiva. Förutom den här gången då vi jackade i den förra skivan, förklarar John.

Endless Dream är faktiskt skriven i direkt anslutning till Darker Days. Och pauserna mellan skivorna är kanske inte alltid så bra som de kan låta. Direkt efter att en skiva släpps startar en turné som ofta är intensiv och innebär konstant resande och spelande, ibland i flera månader. Därefter kommer möjligheten att vila ut och ta en paus, och det är då problemen kan uppstå.

– När vi tog pauser så blev det väldigt krångligt att börja skriva igen. Efter Writer’s Block blev det mycket turnerande och en lång paus efter Gimme Some. Vi kände att vi skulle vinna på att ta pausen men det gjorde vi inte, säger Peter.

– Efter Gimme Some fick vi barn och en massa annat hände. Nu är det lättare att planera lite längre fram, fyller Björn i.

”Första gången har jag sneglat på våra gamla skivor istället för att försöka bryta någon ny mark.”

Avsaknaden av paus mellan de senaste albumen gav faktiskt mer än bara flyt i skrivandet. På vissa sätt hänger albumen ihop tematiskt, lite som yin och yang. Kanske inte rent musikaliskt men definitivt textmässigt.

– Jag ser Endless Dream som dagen till natten. Lite försiktigt positiv i sin filosofi. En dröm som är ouppnåelig, men man kan ändå må bra när man drömmer om det, säger Peter.

–Vi försöker ofta skapa en symbolik med våra omslag. På förra omslaget hade vi tre benbitar färdigt från början och då blev det ganska lätt att man gick in i död, återuppståndelse och mörker. Den här gången är det tre stora bergstoppar som vi står under. Lite så är det man känner efter nio skivor, vi har gjort det förut men ändå så ska vi upp där igen för att drömma, säger John.

Vad har varit era största källor till inspiration för det här albumet?
– För mig har det varit väldigt mycket tysk experimentmusik, CAN och Faust framförallt, men även en del gammal deltablues. För första gången har jag skrivit melodier som är mer i bluesskala än traditionell pop, säger John.

– Båda de två senaste skivorna har för mig handlat om att fundera över vad bandet är för mig. För första gången har jag sneglat på våra gamla skivor istället för att försöka bryta någon ny mark. Jag vill hitta nya sound och skriva nya låtar men samtidigt knyta an till vår egen tradition, säger Peter.

I tider av karantän och reseförbud känns det kanske lite avlägset att tänka sig en turné utomlands, eller ens i Sverige. Men trion har i skrivande stund ett dussin datum inbokade i USA under september och oktober, och intervjun gjordes innan viruset höll hela världen i sitt grepp. Vi pratade istället om så triviala saker som hur det känns att vara borta länge hemifrån och vad de gör för att fördriva tiden mellan gig.

– Vissa band är ju kompisgäng som gillar att resa, supa och uppleva saker ihop. Vi är inte riktigt ett sådant band och det har varit väldigt lite dramatik runt våra turnéer. Ingen har kraschat en Porsche i någon bergvägg direkt. Det mest upphetsande som hänt var nog när jag fick en inflammation i axeln, berättar John.

– Det farligaste vi har gjort var väl när du åt för mycket skaldjur i Paris, frågar Peter retsamt.

– Just det! Den gången när vi blev utslängda från nattklubben. Vi höll på att missa tåget på grund av det, svarar John och skrattar.

– Jag är faktiskt ute och går väldigt mycket när vi är på turné. Gärna länge så att jag går vilse, vilket kan vara ett orosmoment för de andra. Ett par soundcheck har jag ändå missat för att jag varit på andra sidan stan och vandrat, berättar Peter.

– På ett sätt passar det oss ganska bra att det är ett rätt lugnt turnéliv, eftersom vi aldrig varit bekväma med att vara ett tufft rockband. Vi är bara tre personer som gör musik tillsammans, och det går att fylla med precis vad vi vill, säger Björn.

Närmast ska trion delta i en 36 timmars musikfestival som direktsänds online från tidigare nämnda Ingrid Studios. Missa inte det och glöm inte att stödja dina favoritartister på alla sätt som går i dessa svåra tider.

Författare:
Erik Magnusson, Skribent

Fotografi:
Alma Bengtsson

Pin It on Pinterest

Share This