Barn och genus är ett ständigt aktuellt ämne. Diskussionen är uppdelad i två läger, de som tycker att normkritiken är ett måste och de som är betydligt mycket mer skeptiska. Att barnlitteraturen är viktig för att skildra samtiden håller de flesta med om, men frågan är hur viktigt det är att den skrivs med ett genusperspektiv? Popmani frågar två svenska förlag om deras mål med sin barnboksutgivning.

Kivi och monsterhund av författaren Jesper Lundqvist och illustratören Bettina Johansson

Kivi och monsterhund av författaren Jesper Lundqvist och illustratören Bettina Johansson.

Olika förlag har sedan 2007 gett ut normkritiska barnböcker, med fokus på att ge alla barn en möjlighet att känna igen sig i litteraturen. 2012 blev förlaget extra uppmärksammat då de publicerade Sveriges första ”hen-bok”, Kivi och Monsterhund, skriven av Jesper Lundqvist. Karin Salmson, grundare av Olika förlag, säger att reaktionerna kring hen mest handlar om rädsla.

– Folk är rädda att vi vill ta bort någonting, men vi vill lägga till någonting. Poängen är inte att alla ska vara hen. Hen är framförallt praktiskt när vi inte vet könet eller när det inte spelar någon roll.

I grunden, menar Salmson att det handlar om att alla barn ska kunna känna igen sig i den samtida litteraturen.

– Genom litteratur blir upplevelser konkreta och gör det lättare för barn att känna igen sig, förklarar hon.

karin salmonson

Karin Salmonson Foto: Andreas Lind

Vidare menar Salmson att böcker blir ett enkelt hjälpmedel för föräldrar och andra att vidga sina normer. En pojke som gillar rosa, men kanske inte känner någon annan som gör det, kan i litteraturen finna andra pojkar som också gillar rosa. Den konkreta upplevelsen gör att barnet inte känner sig konstig eller utanför.

Salmson betonar att normkritisk litteratur skrivs utifrån en kunskapsgrund som bland annat ifrågasätter detaljer, som varför en snögubbe är en gubbe och inte en gumma, eller varför tjejer inte lika ofta agerar huvudroll. Likadant beskrivs tjejer ofta som ”skuttande” medan pojkar ”springer”.

Salmson upplever att andra förlag har fått upp ögonen för normkritiska perspektiv, speciellt efter att Olika förlag startades. Men hon är kritisk till hur många större förlag säger att ”kvaliteten går först” och påpekar att det går att ha både bra kvalité och vara genusmedveten.

– Dramaturgin, bilderna och historien påverkas ju inte. Det handlar bara om att våga utmana normer, förklarar hon.

För alltid en diskussion
Rebecka Wolff är redaktör på B. Wahlströms, som har gett ut barn- och ungdomsböcker sedan 1911. Enlig Wolff är förlaget väldigt genusmedvetna, även om de inte arbetar efter en uttalad policy.

Rebecka Wolff Foto: Privat

Rebecka Wolff Foto: Privat

– Vi för alltid en diskussion i samband med utgivning, och tänker mycket kring vad vi tycker är okej och inte.

B. Wahlströms arbetar för en bred utgivning som ska passa alla. Målet är läsglädje, något som de anser kommer ifrån underhållande läsning.

Förlaget har en känd historia av att ge ut de så kallade flick- och pojkserierna, med röda och gröna ryggar. Böckerna blev starkt kritiserade under 90- och 00-talet, och Wolff säger att redaktionen därför arbetar medvetet med genus.

– Vi kämpar emot den historien och kritiken. Vi vill nå så många barn som möjligt och utgivningen ska spegla samtiden.

På frågan om de skulle tänka sig att ge ut en hen-bok svarar Wolff att hon inte vet, men att det handlar om ordet i sig och inte konceptet bakom.

– Ordet hen är inte etablerat nog i dagsläget, men kanske i framtiden.

Hen eller inte, både Wolff och Salmson verkar eniga om att litteratur har ett stort inflytande på barn. Det är båda förlagens mål att delge barnen litteratur som underhåller och hjälper dem att upptäcka sig själva och världen runtomkring dem.

Relaterade artiklar

Pin It on Pinterest

Share This