Nilüfer Yanya: ”Det här albumet utgör en grund för vad jag vill göra framöver”

av | mar 22, 2019 | Framsida Startslider, Intervjuer

Trots att det i år är tre år sedan hon släppte sin första singel är det först nu som Nilüfer Yanya släpper sitt debutalbum Miss Universe, vilket hon gör med besked. En fullmatad musikalisk upplevelse fördelad på – häpnadsväckande – 17 spår. Jag fick ett samtal med henne där hon berättade hur hennes resa sett ut fram till idag, konstnärskap och vad det här albumet egentligen är för skapelse.

Du är fortfarande ett relativt nytt namn för den svenska publiken. Kan du först kort beskriva dig själv?
– Absolut! Jag är 23 år gammal och kommer från London. Hela mitt liv har jag sysslat med musik. Min familj är verkligen estetiskt lagd, vilket smittat av sig. Mina föräldrar är konstnärer och mina systrar hjälper mig en hel del med den musik jag skapar idag vilket är otroligt roligt. Sedan har min morbror varit en väldigt stor anledning till varför jag började syssla med musik. Han hade en egen studio och massor av instrument vilket jag blev väldigt fascinerad av som liten. På den vägen är det!

Ditt debutalbum Miss Universe innehåller en stor mix mellan olika genrer. Hur skulle du själv beskriva det?
– Det är en stor mångfald och mix av allt möjligt. Jag har velat experimentera så mycket som möjligt med olika uttryck och stilar. Det är svårt att sätta in albumet i ett specifikt fack eller kategori. På sätt och vis är det till mångt och mycket ett sätt att bekanta sig med själva uttrycksformen.

Skulle du vilja säga att du har hittat ditt uttryckssätt nu eller kan vi förvänta oss ännu mer experimentella projekt framöver?
– Svårt att svara på. Det här albumet utgör en grund för vad jag vill göra framöver. Jag kommer nog fortsätta att prova mig fram och utforska musiken på mitt eget sätt, men det har i alla fall blivit lite tydligare för mig vad jag vill göra efter det här. Däremot är jag inte rädd för att fortsätta experimentera i framtiden.

”Det har handlat mycket om vad albumet
i sig betyder för mig, snarare än att utgå
från vad jag tror att omvärlden vill höra.”

I tider som dessa, när alltfler fokuserar på att släppa singlar och försöka maximera antal spelningar på diverse musiktjänster, hur kommer det sig då att du släpper ett album med 17 spår?
– Som konstnär och artist har mitt fokus som sagt varit att utforska vad ett album är och hur jag hanterar den uttrycksformen. Det har handlat mycket om vad albumet i sig betyder för mig, snarare än att utgå från vad jag tror att omvärlden vill höra på. Fastän det är ett långt album så har jag försökt skapa en röd tråd genom att göra det till en berättelse som hänger ihop från första till sista låt. Däremellan har jag skapat mjuka övergångar och mellanspel som håller ihop albumet och skapar en helhet. Det har varit lite som att försöka måla en abstrakt tavla, att försöka få vitt skilda delar att skapa en enhetlig bild.

Hur lång tid tog det från att du började skriva den första låten tills att du var klar med den sista?
– Den äldsta låten är egentligen ett par år gammal och den senaste är väldigt ny. Men från det att jag bestämde mig för att skapa ett helt album så tog det väl ungefär ett år.

Hur fri har du fått vara i skapandeprocessen?
– Jag arbetar med ganska många producenter nu när jag gör musik. Det är dock inget hinder i min skapandeprocess, snarare endast ännu en inspirationskälla. Visserligen har folk runtomkring mig åsikter om vad jag ska göra eller hur jag gör min musik. Det gäller då att sålla ut vad som är relevant och inte. Ibland kan det vara svårt att veta vad som stämmer och inte, men till syvende och sist försöker jag lyssna till mig själv och ha mig själv som referenspunkt.

Vilka har varit dina största inspirationskällor?
– Det finns så otroligt många. När jag var liten var det först och främst min morbror som fick mig att bli musikintresserad. Han var verkligen en ögonöppnare. Sedan fastnade jag väldigt mycket för indierock som genre, vilket jag sedan vuxit ifrån en del. Men du vet hur det är, det man lyssnar på som liten hänger ofta med en längre upp i åren. Nuförtiden är det främst Frank Ocean, The Cure och Elliot Smith som utgör några av de stora inspirationskällorna.

”Det känns lite som att vara
den nya polaren i gänget.”

I vissa skeden av albumet tycker jag mig dessutom urskönja delar som påminner väldigt mycket om King Krule. Jag känner mig tvungen att fråga om de två har haft någon kontakt.
– Kul att du frågar! Det stämmer faktiskt. Han kontaktade mig när jag släppte några av mina första låtar. Vi hade lite kontakt och skickade musik till varandra, det har absolut varit inspirerande.

Skulle du säga att det finns någon av dina låtar som ringar in dig som artist och ditt sound?
Definitivt Heavyweight Campion of the Year. I den har jag satt en standard för hur jag vill att min musik ska låta just nu. Men jag är också övertygad om att det kommer förändras över åren.

Du har turnerat med stora namn som Fleet Foxes och Sharon van Etten. Hur har det varit och hur har det påverkat dig?
– Hm… I det stora hela gör turnélivet att du tänker på saker från nya perspektiv. Du omgärdas av så otroligt duktiga människor varje dag. Det känns lite som att vara den nya polaren i gänget, vilket är härligt. Jag blir bra omhändertagen och får lära mig otroligt mycket. Samtidigt är det lite frustrerande. Jag har gjort musik sedan jag var sex år gammal, men i det här läget är det som att jag är en nybörjare. Min personliga utveckling är något som jag ofta tänker på. Ibland känns det som att jag inte kommer någonvart, att jag står och stampar på samma ställe, men jag inser också att även om min musik kanske inte ständigt utvecklas i det tempo jag önskar så får fler och fler höra det jag skapat ju längre tiden går. Det är svårt att inse ibland.

Med en konstnärlig bakgrund som din, hur känns det då att ta steget in i den kommersiellt inriktade musikindustrin?
– I samma stund som man satsar fullt ut på sin musikkarriär så driver man också sitt eget företag och bygger sitt varumärke. Det kan vara svårt att inse i början. När du bara skapar musik för din egen skull kan du göra lite vad du vill. Det finns inga krav. När du bygger en karriär kring musiken ska ditt estetiska uttryck också utgöra ditt levebröd, vilket skapar helt andra förutsättningar. Det viktiga för mig har dock alltid varit att sätta musiken i första rummet. Som tur är har jag bra managers runt mig som låter mig fokusera helhjärtat på skapandet, medan de löser det mesta runtomkring.

Till sist, när får vi se dig i Sverige igen?
– Åh, jag hoppas snart! Det blir dessvärre inte på min nästa Europaturné, men därefter ska jag absolut försöka få till det. Det var så härligt när jag var i Sverige och spelade senast!

Författare:
Maximilian Haglund Holst, Skirbent

Fotografi:
Molly Daniel

Pin It on Pinterest

Share This