Nicole Sabouné: “Jag inväntar bara någon slags frid kring allt”

av | dec 29, 2019 | Intervjuer, Månadens intervju

Efter fyra år är Nicole Sabouné tillbaka med ny musik. På EP:n Come My Love är hon mer personlig än någonsin. Popmani har pratat med Nicole Sabouné om bland annat den nya EP:n och inspiration.

Mellan tentaplugg och spelningar hörs vi av. Som en exemplarisk “multitasker” lyckas Sabouné imponerande nog både studera och byta några ord med mig. Efter Nicole Sabounés andra, hyllade, album Miman (2015), tog hon en paus från musiken och fokuserade på studierna med kemi på Kungliga Tekniska Högskolan. Nu har hon släppt en EP, som låter både mer storslagen och nerskalad än hennes tidigare alster. Hur känns det nu när EP:n är släppt?

– Ska jag vara helt ärlig så har jag inte riktigt hunnit känna efter. Det har varit så mycket i skolan samtidigt, en ganska intensiv period. Men jag känner mig ändå glad att jag har lyckats få ut någonting nytt! Och det var fantastiskt att stå på scen förra veckan.

På den nya EP:n säger Sabouné, i ett pressmeddelande, att hon “aldrig tidigare varit såhär öppen, intim och sårbar. Varken i mitt privatliv eller i mitt artisteri.”. Idén till Come My Love föddes ur en separation som skedde förra året.

– Känslan av att behöva göra något av allt som pågick var nog själva drivkraften till att göra musik igen. Sedan är det Emil [Nilsson], som har skrivit tre av låtarna och producerat med som lyckades få in mig i hans studio en dag. Hos honom kändes det så okomplicerat, utan förväntningar och press, och det var nog det som gjorde att det blev av.

”Jag inväntar bara någon
slags frid kring allt.”

Jag frågar hur det känns att släppa en EP som är så pass personlig. Är det ett utlopp för känslorna kring uppbrottet? Sabouné svarar att det både positivt och negativt. Efter släppet kändes det jobbigt, men även positivt eftersom hon har lyckats processa det på ett sätt som hon kanske inte hade lyckats med annars.

– Just nu känns det jobbigt för att det blev lite som att jag fick gå igenom allt igen, men samtidigt vet jag att jag har kommit en bra bit på vägen och att musiken hjälpt till. Så jag inväntar bara någon slags frid kring allt.

När jag frågar hur det är att kombinera studierna i kemi med musiken svarar Sabouné att det visserligen är intensivt, men hon tar det dag för dag och försöker känna på hur det är att kombinera det rent praktiskt. Hon berättar att hon alltid har älskat att vara i skolan sedan hon var liten, och varit nyfiken.

Just nyfikenheten verkar vara en viktig del i hennes skapande och som person. Sett utifrån verkar hon ständigt pröva ny mark; från medverkan i The Voice år 2012, till att kombinera två till synes helt skilda fält – musik och kemi – och inte minst är hon föränderlig även i sitt musikskapande. På Come My Love omfamnas ett nytt sound, mer nerskalat än tidigare. Inspelningsprocessen verkar ha varit lugn, Sabouné berättar: “Det har varit en okomplicerad och fin process tycker jag.”.

Tillsammans med låtarna For Us och Nowhere to Go har även två musikvideor släppts, filmade av Frida Vega. Musikvideorna är filmade i svartvitt och ger en känsla av att de utspelar sig i både en annan tid och en annan plats. Det visar sig att de filmades under en sommar i Frankrike.

– Vi ville göra något som inte var baserat i Stockholm eller Sverige för att få en lite annan känsla på det. Och jag älskar att jobba med Frida, hon är absolut en av de bästa fotografer vi har tycker jag. Och hon är en fantastisk vän.

Var det någon särskild idé ni hade bakom, eller var det mer att ni prövade er fram?
– Vi hade en idé om att vi ville att det skulle kännas tidlöst och skört. Att det inte skulle kunna tas ur kontext utan bara få vara.

På förra albumet inspirerades Sabouné av Harry Martinsons klassiska epos Aniara, vilket får mig att undra om hon inspirerats av någon särskild musik eller litteratur till EP:n. Sabouné svarar att hon den här gången utgick mer från personliga erfarenheter, men visst finns det alltid musik som inspirerar: PJ Harveys White Chalk, Nils Frahm, Olafur Arnalds och filmmusik till bland annat Sofia Coppolas Virgin Suicides och Stanley Kubricks Eyes Wide Shut.

Nu ska Sabouné ut i landet och spela live, men hur känns det att vara tillbaka på Sveriges scener och vad hoppas hon att publiken tar med sig från spelningen?

– Det känns spännande och kul. Jag har verkligen saknat att spela. Jag kommer ju att arrangera om lite av det gamla materialet, så det ska bli intressant att se vad som händer live nu. Jag vill nog alltid att de som kommer och kollar går därifrån med en känsla av att vilja komma tillbaka och att det känner sig inspirerade. Det tycker jag själv är den bästa känslan efter en konsert.

Sabouné nämner några konsertminnen som hon själv känner särskilt starkt för. Nick Cave and the Bad Seeds i Globen och Patti Smith på festivalen Stockholm Music and Arts är några upplevelser som är särskilt starka. Ett svenskt exempel är vännen och artisten Anna von Hausswolff. Det är också namnen på några som hon gärna skulle vilja samarbeta med, när jag frågar om eventuella drömsamarbeten. Förväntningarna är dock inte stora när det gäller ett samarbete med exempelvis Nick Cave där Sabouné kommenterar: “Kanske mer troligt att jag hamnar på något kvantmekanik-seminarium med Brian May [astrofysiker och gitarrist i Queen].”.

Innan vi skiljs åt, vad har du för framtida projekt eller förhoppningar?
– Jag kommer att spela efter jul, vilket känns kul. Annars är det skolan och skriva ny musik som är i fokus.

 

Författare:
Saskia Rubensson, Redaktör & Skribent

Fotografi:
Frida Vega Salomonsson

Pin It on Pinterest

Share This