Nelson Can: “Albumet blev den sista gåvan vi ville ge varandra”

av | feb 2, 2020 | Intervjuer

Nelson Can säger hejdå som band med So Long Desire, deras första album på sex år. I en intervju med Popmani pratar vi om hur det var att hitta tillbaka till varandra inom bandet, tankarna bakom albumet och varför det detta är den bästa tiden att avsluta tiden som Nelson Can. 

So Long Desire är ert första album på sex år, hur känns det att få släppa det?  

– Det känns som en stor lättnad. Vi meddelade förra veckan att vi har skapat det här albumet under ett år och att det markerar slutet på Nelson Can. Just nu har vi singlar i rotation på alla större offentliga radiokanaler i Danmark, vi har sålt ut vår show i Köpenhamn nästa vecka, vi har nästan sålt vår show i Århus och vi kunde inte tänka på en bättre tid att avsluta detta.

När bestämde ni er för att det var dags att påbörja albumprocessen? 

– Vi bestämde oss för att göra detta album direkt efter att vi hade bestämt oss för att bryta upp bandet. Vi ville inte vara ett band som tappat magin mellan oss och bara låtit bandet sakta försvinna. På så sätt hittade vi energin att skapa det sista albumet. Om vi ​​skulle dö, ville vi åtminstone kunna planera begravningen ordentligt. I den meningen blev det också en helande process för oss både som konstnärer och vänner. Genom att släppa Nelson Can återupptäckte vi vår kärlek till Nelson Can och vi får avsluta i en stor kärlekbubbla. Det är fantastiskt.

Ni har haft stor framgång tidigare med er musik, kände ni någon press den här gången?

– Vi har alltid känt oss extremt pressade, men vi insåg inte alltid det. Vi har känt oss pressade av vår omgivning och av oss själva. Det är oerhört tufft att lyckas som musiker och trycket att ständigt leverera alla typer av innehåll och förbli relevant är enorm. Många människor bryter ihop i den processen av goda skäl. Musikbranschen äter hjärtan och själar till frukost och det är inte konstigt att så många musiker kämpar med sin mentala hälsa eftersom trycket på individen är farligt stort.

Ni har sagt att ni kände er tvungna att låta albumet falla sönder för att avsluta det, kan ni berätta om det?

– Vi var tvungna att låta allt falla isär. Vi var till och med tvungna att bryta upp bandet innan vi kunde skapa detta album. Vi kunde bara återupptäcka kärnan och själen i bandet genom att låta allt falla isär och vända ryggen på alla förväntningar och olika slags tryck vi kände. Albumet blev den sista gåvan vi ville ge varandra. En avskedsgåva skulle man kunna säga. Vi gjorde det för varandra och för musikens skull. Inte för någonting eller någon annan. Vi hade massor av kriser medan vi spelade in det också, men vi gjorde det. 

Vad känner ni att ni har lärt er sedan senaste albumprocessen?

– Vi har lärt oss att den största kärlekshandlingen ibland är att släppa det du älskar. Släpp varandra fritt. Erkänn att du inte kan fixa allt eftersom inte allt är ditt att fixa. Förlåt varandra, förlåt dig själv. Vårt uppbrott kunde ha känt som ett enormt misslyckande, men genom dessa insikter blev det en framgång.

Ni har arbetat med många olika genrer på det här albumet, hur kommer det sig?

– Vi tänkte inte riktigt på vilka genrer vi spelade, och det har inte varit ett ämne förrän nu när du frågar om vi ska vara ärliga. Det spelar egentligen inte så mycket för oss, vi spelar bara vad vi gillar att spela.

”Vårt uppbrott kunde ha känt som ett enormt misslyckande, men genom dessa insikter blev det en framgång”

Albumet beskriver både kärlek och vägen att bli det band som ni är i dag utifrån vad jag förstår, vad betyder albumets tema för er? 

– Förra året, i början av 2019, hade vi förlorat synen på vår kärlek till varandra. Inte för att det inte var där utan för att vi hade låtit så många andra känslor förorena vår relation till varandra. Vi tillbringade hela 2019 på att försöka få mening om det. Vart försvann kärleken? Så småningom insåg vi att kärleken alltid var där, den hade bara tagit en hel del förvirrande former där vi skulle gnälla varandra, kritisera varandra eller till och med göra meningsfulla kommentarer, men när egentligen var det faktiskt för att vi bara ville för oss alla att göra bättre, bättre, bättre. Vi ville ha de bästa sakerna i livet för varandra – vi hade precis utvecklat riktigt dåliga sätt att visa och berätta om det. 

– Mycket av detta hänför sig till det tryck vi kände som kämpar konstnärer alltid på jakt efter nya möjligheter eller öppningar. Det blir verkligen det bästa av människor – vi också. Att ge oss tid och utrymme för att förverkliga allt detta medan vi gör det sista albumet innebär att vi har återfått kontrollen över vår berättelse och att vi kan släppa Nelson Can på bästa möjliga sätt.

Vad är er plan för 2020, ert sista år som Nelson Can? 

– Vår tid som band slutar här men förhoppningsvis fortsätter vår musik att leva för evigt. Nu vill vi fortsätta som musiker i andra projekt och förhoppningsvis kommer vi att ha flera nya fantastiska projekt i framtiden. 

Författare:
Emma Isberg, Skribent & redaktör

Fotografi:
Bobby Mandrup

Pin It on Pinterest

Share This