Nadja Evelina: ”Om någon känner igen sig så är det värt det”

av | apr 29, 2019 | Artiklar, Framsida Startslider, Intervjuer

På fredag släpps äntligen Nadja Evelinas debutalbum. Popmani tog en pratstund om hur man skriver om hjärtesorg med artisten som snart tar över Sveriges popscen.

2016 kom Nadja Evelinas första låt Finast utan filter som fick ett enormt genomslag och än idag är hennes överlägset mest streamade låt. Sedan dess har något legat och grott. Det har efter den hunnit komma två till singlar och en EP, däribland låten Fastnat för dig som utan tvekan är en av de vackraste låtarna i svensk musikhistoria. Men ett album har det inte blivit förrän nu.

– Det tog ett tag att bestämma oss för att det skulle bli en platta. När vi väl hade bestämt oss gick det relativt snabbt, det var väl att vi skulle ta oss dit. Det känns som att det är dags, säger Nadja Evelina och refererar till producenterna Anton Engdahl och Felix Göthesson Svedestig som hon arbetar med.

Det har från allra första släppet känts som att Nadja har en väldigt tydlig bild av vad det är för musik hon vill göra och hur hon vill göra den. Allt från texter till albumomslag har haft en tydlig estetik.

– Jag tror att det beror mycket på att jag har haft med mig Anton Engdahl från start. Vi hittade varandra både musikaliskt och personligt. Vi litar så mycket på varandras omdömen. Även om det hörs på vissa sätt att vi gjort några av grejerna när vi var yngre så känns det ändå som att allting har lett vidare till någonting annat.

”I början av processen kände jag mig inte alls hemma och nu gör jag det, det går som en parallell tråd på skivan.”

En har ju väntat på att du ska slå igenom sen Finast utan filter, den blev jättestor och sen lugnade det ner sig lite, varför tror du att just den fick sånt genomslag?
– Jag tror dels att den handlade om något som var väldigt i ropet då, det slog an på en nerv. Men också att den är väldigt glad i sin melodi, den är lite melankolisk men den är också köttig, och den har en väldigt tydlig hook.

Den nya skivan heter Vi och fortsätter i spåret av melankolisk feelgood, med brustna hjärtan strösslade över de nostalgiska raderna som är fyllda med sådana där insikter man egentligen inte vill inse. Och trots att ledsen svensk pop existerar i riklig överflöd gör Nadja Evelina något helt nytt av det.

– Dels handlar den om en relation som tar slut på ett ganska jobbigt sätt. Första delen av skivan är skriven i ett känslomässigt underläge. Men jag skrev den också under en period då jag försökte bo in mig i Stockholm. I början av processen kände jag mig inte alls hemma och nu gör jag det, det går som en parallell tråd på skivan.

Ursprungligen kommer Nadja från Bollnäs i Hälsingland, men det var under en praktik på en utbildning som hon hamnade i Stockholm.

– Mitt nu har varit i Stockholm och det är nuet som filtrerats i genom. Men jag har verkligen tänkt på det, att det vore fett att gräva lite i det. Också eftersom det är många som skriver om Stockholm, men det finns inte så mycket på Hälsingland.

Det har varit ett medvetet val att på den här skivan också utforska andra teman än de vanliga. Något som hon vill utveckla mer framöver.

– Jag försöker att fokusera mer på detaljer och känner att det finns fler skrån att utforska än kärleksskrået. Det är så himla lätt att hamna där för det är något som man känner så himla mycket i sitt liv och ibland så överskuggar det allt annat.

Nadjas texter har en sån där universell känsla. Hon tar isär förhållanden som legobitar och målar upp situationer som alla kan relatera till. De är rakt på sak och sådär pilla i såren-öppna. En typ av öppenhet som nog skulle tyckas skrämmande för många.

– Jag tänker att om någon känner igen sig så är det värt det. Just kärlek är det så många som har bäddat för. Om det är någon man har träffat och sen är det klart, så kanske man inte har slutat på så good terms och då blir det som ett fuck off, att ge sin egen version. När man kommer in på ämnet vänskap så blir det genast svårare, med vänner så bryr man sig mer.

Kan du känna när du går igenom saker att det kommer bli en bra låt?
– Jag har tänkt på det många gånger i efterhand i alla fall, varför man gör vissa val. Att man gör vissa saker för att man tänker att det kommer bli en bra historia. När man vet att “det här kommer inte sluta bra, men jag gör det i alla fall”. Det känns som att alla har minst en sån situation.

”När jag väl hade bestämt mig så kändes det så himla självklart och det blev ett symboliskt beslut, nu ska jag lyssna på min egen intuition.”

Måste det gå en viss period innan du kan skriva om saker?
– Dels så brukar det alltid ta en tid innan låten är proddad, men jag tror också att jag är ganska känslomässigt trög, att det kommer upp grejer så småningom som man inte insett att man känt eller inte kunnat definiera för sig själv.

Men musiken har med tiden blivit desto peppigare.

– Soundet är lite synthigare. Det har blivit mer av allting som jag har letat efter. Jag tror också att det märks att man blivit lite äldre, man får nya perspektiv på relationer och beteenden och så blir det lättare att skriva om dem. Jag har inte heller varit lika ledsen.

Vi släpps på Nadjas eget bolag Hjärtat Recordings som hon startade förra året.

– Jag kände att det var dags. Jag har bollat med andra och känt av mycket, men nu känner jag av med mig själv först. När jag väl hade bestämt mig så kändes det så himla självklart och det blev ett symboliskt beslut, nu ska jag lyssna på min egen intuition och min egen magkänsla. Lita på att jag är kapabel till att ta kreativa beslut.

Författare och fotograf:
Emma Thimgren

Pin It on Pinterest

Share This