KarinMan har precis blivit tvungen att gå in på grund av kylan och myggen. Kanske kokat en kopp te och satt sig i soffan framför tv:n. Sena sommarkvällar är det ultimata tillfället att se på en deckare. Gärna mysiga historier, gamla människor och att den utspelar sig i den brittiska idyllen. Men dagens deckare känns inte lika mysiga längre… De är våldsamma, innehåller ett mörker och utspelar sig istället med samhällets baksida i fokus, och inte i några idylliska små byar.

Morden i Midsomer, Foyle’s War, Lewis och The Inspector Lynley Mysteries har många gånger varit i centrum på bästa sändningstid när mörkret börjat lägga sig. De är brittiska, mysiga och innehåller mord som inte utger något som helst blod eller våldsamma scener. Man sitter och myser med sin kopp te och försöker tillsammans med vänner och familjemedlemmar lista ut vem som är mördaren. Kanske den där kända gästskådespelaren som aldrig skulle varit med i serien om inte för en lite större roll? Eller kvinnan som agerat i ett passionsbrott.

Även om människor dör på tv:n framför sig så kan man inte låta bli att tycka att det är lite mysigt. Detsamma gäller Agatha Christies böcker som har blivit filmer och tv-serier. Främst Poirot och Miss Marple. Man får sitta och se antingen en äldre man med välskött mustasch lösa mord tack vare sitt skickliga tankemönster, eller en äldre kvinna som älskar att pyssla i sin trädgård men löser många mord på grund av sin nyfikenhet. Man får inte heller glömma Sherlock som springer omkring med ett förstoringsglas. Man kastas in i vackra miljöer, svartsjuka och mord. Men de är inte alls desamma som många av de nyare tv-serierna där mord är i centrum.

Varje år kommer en ny kriminalserie med titeln CSI – känns det i alla fall som – och alla blir lika populära. Är det mysigt? Nej. Är det brittiskt? Nej. Är det blod och våldsamma scener? Ja. Den otroligt hyllade True Detective är ungefär likadan och handlar om poliser, män i maktpositioner och prostituerade. Samhällets baksida har blivit seriens scen och den fylls snabbt av mörker. Den har tagit över ens sommarkvällar och det är inte lika mysigt som förr. Att ens försöka lista ut vem mördaren är och dennes motiv känns hopplöst och det är nästan så att man längtar efter att få se Miss Marple samla alla människor i ett rum och berätta vem som är mördaren. Men så blir det såklart inte. Det finns dock en relativt ny serie som fortfarande håller kvar det mysiga som de äldre serierna fylls av, nämligen Broadchurch. Vackra miljöer, små byar och fullt med olika personer som man kan misstänka. Är den brittisk? Ja.

Det känns hemskt att säga att mord är mysiga. Men jag vill nog ändå anklaga Hitchcock för att han har gett mig den uppfattningen. Morden i hans filmer känns konstnärliga, makabra, humoristiska och ganska mysiga. Och det är precis sådana här mord som jag saknar att se på min tv. Det behöver inte vara blod och hemskheter. De kan vara sådär mysiga som gör att man önskar att även man själv hade kunnat bo i en liknande by. För vem vill inte bo i Midsomers? Men hur många vill egentligen leva i samma samhälle som till exempel True Detective utspelar sig i?

Jag saknar dem. Morden. Byarna. Den brittiska idyllen. Som tur är finns många av dessa serier på Netflix och kan njutas av om och om igen. Gärna med en kopp te.

Pin It on Pinterest

Share This