Mitt musikminne: sohki

av | jul 15, 2018 | Artiklar, Mitt musikminne

Alla har vi speciella minnen till musik, inte minst de som andas och lever i musikens värld. Därför har Popmanis redaktion valt ut artister som får dela med sig av extra minnesvärda musikminnen tillsammans med en tillhörande playlist.

Mitt musikminne är ett minne som inte är gammalt alls, faktiskt bara några månader. När jag blev ombedd av Popmani att skriva om ett musikminne så var det här det första som poppade upp i mitt huvud.

För ungefär 3 månaders sedan åkte jag, Hanna Moody och Bert upp till Karlstad för att spela in musikvideo till både sokhi – reflexväst och Hanna Moody – Älskling är du över mig? (feat. Bert).

Vi hade klassisk road trip och kom upp till Karlstad och mötte upp den mycket begåvade filmaren Fredic Posé. Samma dag som vi kom fram blev det strul med vårt boende och helt plötsligt hade vi ingenstans att ta vägen. Vi försökte hålla oss positiva och gjorde upp en plan om att när vi var färdiga för dagen skulle vi ta bilen och åka ut till skogen, spela högmusik och elda. Planen fick dock ändras efter att jag tagit mig för mycket gästfrihet med filmarens whisky. Det hela slutade med att vi fick sova i bilen som stod parkerad på en enorm och ödslig parkeringsplats med ett fåtal bilar och inga människor omkring.

Bert sov i baksätet där han kunde breda ut sig. Han fann sömnen rätt fort, med andra ord. Jag och Hanna sov i varsitt framsäte, så långt bakåtlutad som det gick. Sömnen för oss var väldigt sporadisk. Vid kl 04 vaknade jag till i ett ryck. Rutorna på bilen hade nästan helt immat igen så man såg inte ut så bra men det man såg var att en bil cirkulerade parkeringen. Jag kollade åt höger och såg att Hanna var lika klarvaken som jag. Vi båda tänkte samma tanke: ”Dom åker runt för att scouta stället, därefter avrätta någon på parkeringen, märka oss och sen avrätta oss också.” Vi försökte trycka ner oss så mycket det gick i våra säten. Jag är i efterhand imponerad att vi inte gjorde sönder sätena när vi pressade oss ner för att inte bli upptäckta.

Efter en timma åkte bilen tillslut iväg, ingen avrättning, inget stort mysterium och inget utöver det vanliga. Jag och Hanna kollade på varandra skrattade hysteriskt ett tag. Därefter försökte slå på Bert så han skulle sluta snarka och vi också fick sova.

Jag tror att jag tänkte på det här minnet direkt för att det alltid är väldigt givande när man gör ”uppoffringar” för sin konst. Även om det är en liten uppoffring att sova i en bil en så natt var det här bara mitt färskaste minne. Det är alltid skönt och, jag tror att det är väldigt viktigt att minnas dom gångerna man valt att satsa på sig själv och det man vill göra trots att det för det mesta är det svåraste någonsin.
Vill inte avsluta med någon tråkig klyscha som ”om du bara tror på dig själv och kämpar så kommer du nå dina mål” för det är fucking bullshit. Men jag hade kunnat säga så här: Om du tror på dig själv och kämpar för det du vill kommer du mest sannolikt inte komma dit du vill men du kommer nog väldigt sannolikt ha sjukt kul under tiden du försöker.

Här kommer spellistan med låtarna som gjorde vår road trip.

Pin It on Pinterest

Share This