Mitt musikminne: Mary Anne’s Polar Rig

av | sep 6, 2020 | Artiklar, Mitt musikminne

Alla har vi speciella minnen till musik, inte minst de som andas och lever i musikens värld. Därför har Popmanis redaktion valt ut artister som får dela med sig av extra minnesvärda musikminnen tillsammans med en tillhörande playlist.

Jag har försökt tänka på oss i Mary Anne’s Polar Rig och de år som vi nu har varit ett band. Musikminnen är inte något som det är bristvara på, i princip alla minnen vi har tillsammans handlar på ett eller annat sätt om att spela musik. Det är ju det vi oftast gör när vi ses. Men att lyssna på musik allihopa, när gör vi det? Ungefär samtidigt som jag ställde mig själv den frågan kom jag också på svaret. I bilen. Det eviga “roadtrippandet”, fram och tillbaka till gigs eller inspelningar. Faktum är att bilen nog är där vi oftast visar nya låtar och artister som vi upptäckt för varandra och det är definitivt där vi har delat flest musikminnen, förutom i replokalen.

Så till den viktigaste frågan, vad lyssnar vi på när vi åker bil? Vår gemensamma musiksmak skulle jag säga sträcker sig från ungefär gullig indie till hård rock till metal till industrinoise till frijazz och tillbaka igen till mainstream pop. Addera lite skånsk sing/song på det á la Danne Stråhed och du har en ungefärlig bild framför dig. Fyra musikentusiaster emellan är svåraste inte alltid att hitta nåt vi alla tycker om, vi tycker om rätt mycket, men att hitta något vi alla känner för att lyssna på i stunden. Det råder dessutom en gyllene regel om att alla som sitter i bilen har VETO-rätt på att stänga av nåt som man inte vill lyssna på. Ja, det är alltså inte alltid lätt att dj-a i bilen, men med nästan 4 års erfarenhet av att sitta ihopklämda i timmar tillsammans har vi lärt oss lite grann. Till exempel finns det en del “säkra kort” som i princip alltid funkar att sätta på utan att någon klagar och det kanske säkraste kortet av alla är nog AC/DC. Plötsligt finns inget annat än rock n roll och motorväg – alla diggar, alltid.

Jag minns särskilt när vi var på väg upp till Stockholm sommaren 2017 för att giga på Gula Villan. Bilen vi hade fått låna hade bara radio och kassettdäck och Philip hade därför uppmuntrat oss till att göra spellistor på Spotify som han sedan kunde banda till mixtapes för att ha något mer än radio att lyssna på i 6 timmar. Alla kassetter fick sina egna hemmasnickrade collage-omslag och tillhörande låtlista. Nördigt? Ja såklart, men det gjorde att varenda låt på de där mixtejpen kändes extra speciell. Man lyssnade på varandras listor i tur och ordning, ingen som kunde komma emellan med att stoppa en låt i kön. Första låten på första mixtejpet när vi brände av mot Stockholm var “Baby, Please Don’t Go” – AC/DC och jag minns att hela färden kände jag den där konstiga känslan av att vara ung och fri och på väg nånstans. Den känslan som man skulle vilja stoppa ner i en konservburk och ställa längst bak i skafferiet. Save for a rainy day när man är sextio.

Fotograf:
Ebba G. Ågren

Pin It on Pinterest

Share This