I den tredje upplagan av Popmanis festivalminnen berättar vår skribent Amanda Båmstedt om när hon såg James Blake på Hultsfredsfestivalen 2012.

Med en festivalsliten kropp ställde jag mig framför den näst största scenen på Hultsfred tillsammans med min minst lika trötta vän. Året är 2012 och de sena timmarna har sugit ut  den sista sommarvärmen ur luften. Från publikens munnar syns rökmoln som sakta stiger mot himlen som nyss har omslutits av nattens mörker. Ögonlocken klipper och känns tunga. Hultsfred var min allra första riktiga festival med stort F och jag ville insupa precis allt, till och med lerfläckarna på byxorna kändes charmiga.​ Det är nästan så att en somnar ståendes där  på det nedtrampade gräset, men så skär James Blakes röst genom den iskalla natten.

Den väcker inte publiken, nej vi står kvar i något slags halvvaket tillstånd. Men istället för att somna leder tonerna av ​The Wilhelm Scream oss in i ett parallellt universum där ljudlandskapet skickligt vecklas ut av Blakes minimalistiska och hypnotiska musik ton för ton. Personerna runtomkring mig har likt jag själv stoppat in händerna i fickorna och står nu och  svajjar i takt med musiken precis som när vinden blåser genom en åker. Det är nästintill någon form av massynkronitet, vi som har valt att trotsa kylan gör det åtminstone tillsammans.

När James Blake sedan spelar de inledande pianoackorden till ​Limit to Your Love ​kan en höra lyckliga vrål runtom i publiken som fram tills dess nästintill har varit helt tyst.  Någonstans långt borta på himlavalvet börjar det ljusna och jag kommer på mig själv med att förundras över hur Blake kan skapa så avskalad men samtidigt så storslagen musik som får  en att helt glömma bort tid och rum.

Basen dånar tungt ut över publikhavet och den råa kylan som letar sig in under lager av jeansjackor och tjocktröjor blir sekundär i relation till det som nu vibrerar i våra revben. Och när jag vänder mig om ser jag ett hav med människor vars ögon är slutna. Musiken är allt, det har nog aldrig varit så tydligt förut.

Pin It on Pinterest

Share This