Foto: Noble Entertainment

Foto: Noble Entertainment

DALLAS BUYERS CLUB

Regi Jean-Marc Vallée Manus Craig Borten, Melisa Wallack Medverkande Matthew McConaughey, Jennifer Garner, Jared Leto

Ron Woodroof lever i 80-talets Dallas där de flesta är homofober och sjukdomen AIDS har brett ut sig. Han ägnar mycket tid åt rodeo och kvinnor men får plötsligt diagnosen HIV. De som tidigare varit hans vänner fryser nu ut honom. Ron sägs endast ha 30 dagar kvar att leva, men bestämmer sig för att kämpa och tillsammans med nyfunna vännen Rayon grundar han organisationen Dallas Buyers Club, vars mål är att få ut medicin till HIV-smittade. Det innebär också att de måste gå runt lagar och förordningar för att skaffa medicinen olagligt.

Det händer inte ofta men ibland så ser jag en film som vid första anblicken ”bara” är bra men som senare bara växer och växer till oanade höjder. Dallas Buyers Club är en sådan film och nu, efter att ha smält den något, vill jag se om den så fort som bara möjligt. Jag fångades av historien, av miljön och attityden men framför allt av skådespeleriet.

Filmen blev nyligen belönad med tre Oscars, bland annat för Jared Letos och Matthew McConaugheys insatser och det var de väl värda. De är båda väldigt trovärdiga i sina roller och man får en känsla för deras karaktärer. Leto uttrycker Rayons känslor med perfektion och vem hade egentligen kunnat tro det när han de senaste åren enbart satsat på musik? Jag hoppas att Leto fått mersmak efter Oscarn och kommer att satsa mer på film. McConaughey har vandrat från klarhet till klarhet i filmer som Mud och The Wolf of Wall Street och jag tror att detta bara är början. Vi kommer att få se mer av honom.

Filmen centreras runt HIV/AIDS och vittnar om 80-talets syns på homosexuella och HIV-smittade. Det är rörande och omöjligt att inte påverkas. Den berör dessutom den amerikanska sjukvården vid den tiden och den politik som gjorde att många smittade skakade uppgivet på huvudet. I det här fallet är vår huvudperson Ron tvungen att se sig om till utlandet och skaffa medicin illegalt, vilket sticker i ögonen på läkare och makthavare.

Om jag måste nämna något negativt får det bli vissa karaktärer och deras handlingar som ibland kändes så oerhört orealistiska. Samtidigt kan man ju fråga sig hur man själv reagerar i en sån här situation och när det gäller något så allvarligt som HIV och AIDS. Det fanns väl vissa brister i manus men inget som störde mig tillräckligt.

Oavsett vem du är tror jag att det här är en viktig film att se. Som skrivet tidigare är bara skådespelarinsatserna en utav anledningarna att se den här drygt två timmar långa filmen. När eftertexterna började rulla kände jag mig tung i kroppen men samtidigt så tagen av filmen att jag genast ville veta mer om Ron Woodroof.

Pin It on Pinterest

Share This