Marlene: ”Jag ville inte släppa ett debutalbum”

av | Jun 20, 2017 | Framsida Startslider, Intervjuer

Hur kommer det sig att en väljer att göra en åttaspårig EP istället för ett album och vad är egentligen bäst med att vara käftsmällsförälskad? Vi har intervjuat Marlene som nyligen släppte EP:n Sweet om kreativtet, drömsamarbetet med Ji Nilsson och anledningen till att just EP:n blev en EP.

Du har precis kommit hem från en månads vistelse i LA och är högaktuell med din nya EP Sweet, hur känns det?
– Det känns såklart asgött! Jag fick massa bra saker gjorda i LA och det kändes så skönt att komma hem och få släppa ny musik. EP:n har massor av låtar som jag gått och lyssnat och ruvat på så länge, så det är befriande att äntligen få släppa ut dem. Responsen har dessutom varit helt överväldigande så mitt hjärta är typ som sockervadd just nu!

Åtta känns som ett rätt udda antal spår för en EP, hur kommer det sig att blev just en EP och inte ett album?
– Ja, det är konstigt, I know. Haha. Men det blev bara så! Jag jobbade hela tiden för en EP och det brukar kanske snarare vara 4-5 låtar, men jag har så mycket låtar att ta av och har ju inte direkt slösat på releaser de senaste åren så tänkte att då ska jag va lite extra generös nu. Dessutom ville jag inte släppa ett debutalbum nu. Jag tar det nästa år!

Finns det något speciellt spår på EP:n som du känner extra mycket för?

– Jag känner väldigt mycket när jag lyssnar på No Other Place. Den har jag både skrivit och proddat helt själv och jag vet inte vad som hände där, men jag älskar stämningen bara. Den borde vara med i nån film under den-första-kyssen-scenen på ett mörk dansgolv där allt typ går i slowmotion och kameran zoomar in på dessa två. Jag ser allt framför mig så jag måste kanske göra en musikvideo av det… Vi får se. Det är iallafall alltid ett bra tecken att jag ser en video i mitt eget huvud.

Du berättade att efter din förra EP har du gått igenom ett breakup och en käftsmälls-nyförälskelse. Har du något bra recept för att överleva ett breakup?

– Just detta breakup va inte alls jobbigt faktiskt, utan mest bara bra haha. Så alla breakups är inte dåliga, folk borde göra slut mer. Men jag vet ju hur ett riktigt jobbigt breakup känns, och då är det bara tid, vänner och glass som hjälpt mig. Jag låg hemma i 2 veckor en gång med brustet hjärta och la min tid på att göra egen glass i en glassmaskin från 80-talet som jag sen åt upp medan jag lipade rakt ner i skålen.

– Jag tror att det är bra att hitta något, eller kanske någon, som distraherar en. Man behöver få tiden att gå och om man orkar är det bra att försöka leta efter saker som ger en positiva känslor. Eller arga känslor kanske. Gå på boxning!

Vad är det bästa med en käftsmällsförälskelse då?
– En käftsmällsförälskelse kan ju vara väldigt konstig, men enligt mig alltid härlig. Inget funkar ju som vanligt dock, så lycka till med resten av ditt liv haha. Jag kom helt av mig med allt och kunde inte äta eller jobba eller tänka eller prata som en vanlig människa. Jag har hört att det går att likna med symtomen av en psykos? Men det är ju ändå härligt att vara pirrig, kåt och glad 24/7 så det kan jag varmt rekommendera!

Du har arbetat tillsammans med en hel drös artister den senaste tiden. Allt från Nisj till Ji Nilsson, vill du berätta lite om hur den processen såg ut och fungerade?
– Jag och Ji Nilsson har ju skrivit ihop sen day one. Vi ses antingen hos mig i min studio eller hemma hos Ji. Då dricks det alltid massa kaffe, snackas om liv och allt som känns och händer för tillfället. Det går så orimligt smidigt för oss att jobba ihop. Det är nästan för bra för att vara sant. Hon brukar ofta nynna på vers-melodier först och jag hamnar oftast i att leta brygg- och refrängmelodier. Vi brukar sitta tysta och nynna och spela in små röstmemos av det vi kommer på och sen visar vi upp det för varandra. På nåt sjukt sätt brukar vi oftast bara kunna kombinera det och har plötsligt en färdig melodistruktur. Ibland kommer texten samtidigt då också. Det är ett dröm-samarbete helt enkelt.

– Nisj är producent och han vann ju inte ”Årets producent” på Grammis för ingenting! Han skulle vinna ”Livets producent” på min gala… Han har en så kreativ, imponerande hjärna och är så klarsynt på det sättet att han ser hela artisten och kan plocka fram det bästa ut den och ringa in dens specialitéer. Jag har tyvärr aldrig lyckats jobba med någon annan producent som kan det eller ens bryr sig om det. Producenter idag är mest tekniska bara och kan göra ”ett fett drop”, och sedan är det slut. Han har varit oumbärlig för min kreativa process de senaste åren.

Växer din kreativitet när du har andra personer med dig i projekten?
– Hundra procent! Jag fattar inte hur folk orkar sitta själva på kammaren och dessutom kan sortera alla hundra idéer som studsar i huvudet och sedan få ihop det till en helt låt utan att självhata sönder innan första refrängen, eller bara balla ur. För det gör oftast jag, men jag försöker bli bättre på det. Det finns ju nån slags prestige i att göra allt själv, att har du gjort allt själv så är det mest ”äkta” och på riktigt. Typ som att Bob Dylan är nån slags typisk bild av en sann artist. Men jag måste ha kul och dessutom blir låtarna så mycket bättre när jag involverar folk. Kolla bara på dom stora låtarna idag. Ingen sitter och värker fram dom själv, utan det är snarare 6-7 personer involverade.

Hur kommer det sig att du har en egen label?
– Det var bara min label som hade bra energi, som inte strävade bakåt eller endast letade efter Den Låten. Jag försökte approacha andra större skivbolag, men tröttnade på dom. De tar självförtroendet och musikglädjen ifrån dig med sina gissningslekar. Hur många gånger kan man säga ”den här låten är inte en singel, den kommer aldrig att spelas på radio” och sedan ha fel utan att skämmas? De fick sina chanser, tog den inte och missade tåget. Förutom deras pengar och inverkan på playlists så klarar jag mig bra utan dom.

Samma dag releasen av EP:n slog du även till med singeln Don’t You Worry. Berätta om den och hur kommer det sig att den släpptes samtidigt?
– Den skrevs för 2 år sen. Humble & Blisse skickade ett gäng beats till mig, där ett av dem var detta. Jag satt hemma och gjorde alla melodier i en one take, med lite småpill efteråt såklart. Och jag & Nisj skrev texten ihop. Den är som en dansant kärleksförklaring i viljan att få bära någon och själv bli buren, att hitta någon och känna att ”nu har vi varann, allt kommer att bli ok”. Det är väldigt speciell för mig.

– Det kanske var ett knasigt lanseringsdrag från min sida att släppa singel & EP samtidigt, jag vet inte. Men jag ville inte sprida ut det. Jag ville släppa allt samtidigt så det fick bli så.

Vad händer i sommar?
– Jag spelar på Trädgården den 13:e juli! Jag hoppas att det kommer massa folk då, för det kommer att bli maxat. Annars ska jag bara skriva ny musik och preppa allt inför nya släpp efter sommaren. Är så fruktansvärt pepp på att nörda ner mig i ljud och att börja prodda mer. Jag har medvetet hållit mig ifrån det, men jag producerade 3 låtar på EP:n själv och fick blodad tand helt enkelt. Förutom det så ska jag åka till Dalarna och hänga på min familjs landställe där jag kommer att gå runt osminkad i blommiga kulturtants-klänningar i ett par veckor och samla ny energi.

Författare:
Elin Strömberg, Skribent & Chefredaktör

Pin It on Pinterest

Share This