deathsprinkles

Death becomes her

Titel Death becomes her År 1992 Regi Robert Zemeckis Medverkande Meryl Streep, Bruce Willis, Goldie Hawn och Isabella Rossellini

Hösten är sannerligen skräckfilmernas bästa tid (inte minst kring Halloween). Men ibland vill de något mindre våghalsiga (jag bland dem) se en film under som är obehaglig på ett kul sätt. Enligt min mening finns det en hel värld att upptäcka när det gäller skräckkomedier där det overkligt otäcka blandas ut med bisarr scenografi och roliga kostymer.

Därför kan jag varmt rekommendera Death becomes her när gäller att ta en paus i månadens skräckfilmer. Filmen i sig är lika fantastisk som fruktansvärd och det fantastiska har helt klart sin mesta behållning i skådespelet. Ut över det är filmen bara fruktansvärd. Meryl Streep visar prov på vilken mångsidighet hon har som skådespelerska och Goldie Hawn är klockren i sin överdrivet teatraliska roll som den hämndlystna Helen Sharp.

Handlingen utspelar sig i en svunnen tid och den berömda och fåfänga sångerskan Madeline Ashton stjärna börja sakta slockna på de berömdas himmel. Som alltid dyker hennes ”bästa” och enda vän författaren Helen upp för att med falskt manér gratulera Madeline till hennes enorma (obefintliga) succé. Med sig har hon sin fästman Dr. Ernest Menville (Bruce Willis). Dock blir det Madeline som gifter sig med Ernest och medan åren går smider Helen på ljuv hämnd. När de båda möts efter många bittra år har Madeline åldrats och lever i ett olyckligt äktenskap medan Helen tycks vara evigt ung. Hennes hemlighet tycks finnas hos den mystiska Lisle von Rhoman och hennes magiska dryck. Så småningom lyckas även Madeline i sin desperata jakt efter evig ungdom och skönhet söka upp Lisle. Nu är både Madeline och Helene yngre och vackrare och beredda att utkämpa en hämndlysten kamp. Dock tycks evig ungdom också betala ett högt pris. Ett pris som Ernest inte är sugen på att ge…

Detta är en hysterisk berättelse med roande specialeffekter. Det är alltid underhållande att se erkända skådespelare roa sig i en inte alltför kvalitativ och djup film. Att filmen dessutom ironisera ett ämne som är mer regel än undantag i Hollywood, jakten på evig ungdom, med två bland de mest kända kvinnliga skådespelerskorna ger filmen det där lilla extra. Detta tillhör verkligen kategorin ”så-dåligt-att-det-blir-bra”.

Bäst: Goldie Hawns galna blick

Sämst: Bruce Willis galna blick

Passar dig som: Har sett sönder Beetlejuice.

Pin It on Pinterest

Share This