13079431_o_3

Ring, klocka ring. Ett nytt år står för dörren och ett annat passerar. Popmanis Josefin Ahlenius ser tillbaka på litteraturåret 2016 och blickar framåt mot 2017. Del 2 av 2.

Bokmässan hamnade i blåsväder när det kom fram att den högerextrema tidningen Nya tider bokat plats på mässan. Många blev upprörda och Bokmässan backade från sitt beslut att låta tidningen ställa ut. Till sist visade det sig att Nya tider hade juridiken på sin sida och att de skulle ställa ut på mässan. I protest mot Nya tiders närvaro på mässan och deras ideologi inledde Förläggarföreningen ett upprop mot rasism och tygkassar med parollen ”Bokälskare mot rasism” delades ut på mässan.

Bokmässans ledning meddelade i december att om Nya tider skulle söka plats på mässan kommer de att vara välkomna. ”För oss främmande och ibland avskyvärda åsikter, av olika ideologiskt ursprung, kommer även i framtiden att vara representerade. Vi anser att det tyvärr är priset en bokmässa måste betala för att vara en öppen, demokratisk arena, med yttrandefriheten som icke förhandlingsbar bas”, skrev ledningen på Bokmässans hemsida och i DN. Det lär troligen följa debatt om högerextrem press även 2017 och diskussionen kvarstår om vad som är att stå för inkludering och öppenhet och priset av att låta vissa röster höras.

År 2016 var ett år då många lät sin egen röst höras i form av biografier om deras liv. Johanna Ekström droppade sina dagböcker från 1996–2002 och Bruce Springsteen skrev sina memoarer under titeln Born to run som säkerligen var många rockpappors fars dags-present.

Familj har varit ett tema i ett flertal självbiografiska titlar. Linn Ullman berättade om sina föräldrar i De oroliga. Jason Diakité skrev om sin familjs historia från Amerika till Lund i En droppe midnatt. Alex Schulman skildrade relationen till sin mamma och om sökandet efter försoning i Glöm mig.  Elaine Eksvärd berättade om de sexuella övergrepp hon utsattes för av sin pappa som liten i Medan han lever.

År 2016 var det 400 år sedan William Shakespeares och Miguel de Cervantes dog, 200-årsjubiléum av Charlotte Brontës födelsedag och 75 år sedan Virginia Woolfs död. Gun-Britt Sundströms klassiker Maken firade 40 år.

Sara Stridsberg valdes in som ny ledamot i Svenska Akademien. Hon tog över stol 13 från författaren och översättaren Gunnel Vallquist som gick bort vid 97 års ålder i januari. Gunnel Vallquist är den första kvinnliga akademiledamot som efterträds av en kvinna.

Svenska Akademien dominerade kanske debatten inom litteratur i år. Den 13 oktober kl 13 klev Sara Danius ut i Börssalen och levererade ett av årets mest oväntade besked, att Nobelpriset i litteratur tilldelas den amerikanska singer-songwritern Bob Dylan. Svts panel satt helt chockade och mållösa i studion efter meddelandet, kulturjournalisterna visste inte riktigt vad man skulle skriva eller säga. Många var upprörda över valet och såg det som en kränkning mot litteraturen, Per Svensson kallade valet för ”en trumpifiering av Nobelpriset”. Andra hyllade valet. Åsa Linderborg kallade Bob Dylan för ”en otrolig poet” och ställde sig positiv till en diskussion om vad litteratur innebär och att Svenska Akademien utmanar konventioner.

Men inte bara valet av Dylan blev en mediacirkus, sedan följde förstås frågan ”vad säger Bob Dylan om det här?”. Svenska Akademien jagade honom med ljus och lykta, och Dylan spelade konsert efter konsert utan att ett ord om sitt pris. Det skulle dröja 12 dagar innan Dylan personligen ringde upp Akademiens ständige sekreterare Sara Danius. Enligt henne var Dylan ”mycket vänlig, ödmjuk och humoristisk”. Några dagar senare intervjuades Dylan i The Telegraph om priset. ”Det är svårt att tro”, sa han och lät meddela att han skulle komma till Nobelceremonin om han hade möjlighet. Det visade sig att Dylan inte skulle komma till Stockholm och ta emot priset då han hade andra åtaganden. Hans tacktal hölls av den amerikanska ambassadören i Sverige, Azita Raji och en hyllning till Dylan i form av hans låt ”A hard rain’s a-gonna fall” framfördes av Patti Smith som vid ett tillfälle kom av sig av nervositet och var påtagligt tagen av stunden.

HBTQ var ett tema i flera titlar under året. Maria Ramnehill bokdebuterade med Ett transfeministiskt manifest, om samhällets förtryck av transkvinnor. Jenny Jägerfeld kom ut med en ny ungdomsbok, Brorsan är kung! där huvudkaraktären Måns är en 11-årig transperson. Anna Ahlund romandebuterade med ungdomsboken Du, bara, en kärlekshistoria om två killar i Uppsala. Det finns all anledning att blicka fram emot en ännu mer inkluderande litteratur där heteronorm och patriarkat utmanas.

Så kom ytterligare en berättelse om Harry Potter. Den 30 juli hade Harry Potter and the Cursed Child premiär i London, en teaterpjäs av Jack Thorne som utspelar sig 19 år efter den sjunde berättelsens slut. Repetitionsutgåvan av manuset utkom på engelska den 31 juli och i svensk översättning av Lena Fries-Gedin och Jessika Gedin den 13 oktober. JK Rowling meddelade också att hon skriver på två nya böcker, varav en under sin pseudonym Robert Galbraith.

Vilket händelserikt år det har varit för litteraturen, och för världen. Frågan är vad vi har att vänta av 2017?

Jag vill bli tagen med storm.

Relaterade artiklar

Pin It on Pinterest

Share This