Litteratur som förändrar med aktivistisk verkan. Popmanis litteraturskribent Lilja Hejdenberg listar och berättar här om några författare, nutida och historiska, som velat förändra med hjälp av sina texter. 

Vad krävs för att ett litterärt verk ska kunna förändra något i samtiden? Den frågan har många möjliga svar. Kanske är det ett element av provokation, en uttalad kritik. Eller så är det precis det motsatta – en subtil tystnad som fjärmad från samhället uttalar mer än direkta politiska slagord. Ämnet är komplext och inte helt enkelt att greppa. Men för att få ett litet hum om vad litteraturen kan tjäna till i samhällsdebatten lyfts här nedan ett antal författare vars verk vilka kommit att göra skillnad. Några vilka åstadkommit en omedelbar verkan och andra som varit före sin tid, vars idéer fick vänta på gehör.


 Charles Baudelaire

Charles Baudelaire

Charles Baudelaire

Det är svårt att skriva en lista om radikala litterära gestalter utan att nämna Charles Baudelaire (1821-1867). En kulturhistorisk gestalt som bröt med klassicismens idéer om skönhet och infogade det fula elementet i litteraturen. I sitt verk Ondskans Blommor (1857) skrev Baudelaire sonettdikter om kadaver och förruttnelse. Med avstamp i den moderna tidens förgänglighet och stadens puls inflikade han ett realismens motiv. Och genom detta brott med tidigare konventioner upprörde han hela sitt franska samhälle, åtal väcktes och en stor mängd dikter förbjöds. Detta stoppade inte Baudelaire – istället fortsatte han att omdana det litterära fältet. Han uppfann prosadikten, bidrog med tankar inom färg, mode och fotografiteorin och blev en röst som skulle komma att eka vidare, generationer framöver. Hans idéer om det urbanas effekter, modets cykler och vikten av mötet med det groteska är fortfarande aktuella idag.


Ellen Key

Ellen Key. Foto: Stockholms stadsmuseum.

Foto: Stockholms stadsmuseum.

Som en internationell kulturpersonlighet – en svenska samhällets debatterande resurs – agiterade Ellen Key (1849-1926) för bland annat tryckfrihet och kvinnorätt. Hon skrev många artiklar och böcker varav hennes mest kända kom att bli Lifslinjer där hon förenar tankar om kärlek, religion, estetik och samhälle i en vidare mening. Friheten och greppet om denna är återkommande i Keys verk och frågan om konstens syften är central. Idag finns möjlighet att besöka Ellen Keys Strand mellan Gränna och Vadstena där man kan ta del av Keys egen plats på jorden och lära sig mer om hennes liv och verk.


Jonas Hassen Khemiri

Jonas Hassen Khemiri. Foto: Martin Stenmark.

Foto: Martin Stenmark

Khemiri (född 1978) är en nutida central kulturgestalt som med sina banbrytande lekar med språk och text lyckats omformulera och problematisera en hel samtid. Aktuell med boken Allt jag inte minns och som mottagare av årets Augustpris belönas han för sina insatser i den samhällsdebatt som idag, kanske mer än någonsin tidigare, berör frågor om identitet, språk och skillnad. Khemiri öppnar på ett ödmjukt, subtilt och originellt vis språkligt upp för ett friare samtalsklimat präglat av gemenskap. För att inte glömma det samtidskritiska nödrop han riktade mot Beatrice Ask som år 2013 aktiverade rörelser i hela den svenska samhällskroppen.


Lena Dunham

Foto: Larry Busacca

Foto: Larry Busacca

Dunham (född 1986) är skapare av den internationellt hyllade tv-serien Girls och debuterade 2014 med sin bok Not That Kind Of Girl där hon, med andra medel än de som används i Girls, aktiverar en generation unga kvinnor (och män för den delen) och ramar in vad det är att vara en ”girl” idag. I en självbiografisk framställning problematiserar och kritiserar hon en samtid fylld av såväl kroppsliga som sinnliga skavsår. Genom att porträttera kvinnokroppen all inclusive kontrasterar hon och kommenterar samtida verklighetsfrånvända ideal och tendenser. Både humor och brutal sorg ryms i Dunhams engagemang för ett ”friare vara i världen” för många av de människor vilka stundtals (eller mestadels) känner sig något orepresenterade av kulturutbudet.

Pin It on Pinterest

Share This