Jenny Wilson: ”Det lilla modet är en viktig nyckel till förändring”

av | Nov 6, 2018 | Artiklar, Framsida Startslider, Intervjuer

Jenny Wilson är aktuell med föreställningen Who’s Afraid of Jenny Wilson, som den 8 november har premiär på Dramaten i Stockholm. Popmani har pratat med Jenny Wilson och kollat läget inför föreställningen.

Who’s Afraid of Jenny Wilson är en typ av dramatiserad konsert, som är en del av en ny satsning på Dramaten där artist, regissör och scenograf paras ihop. Föreställningen är en förlängning av Jenny Wilsons senaste hyllade album EXORCISM; albumet och föreställningen är skapad ur sviterna efter den våldtäkt som Jenny Wilson själv var med om. Det är ett nydanande koncept, där publiken får ta del av både audiella och visuella kreationer.

Tillsammans med Jenny Wilson står regissören Phy Huss-Wallin och scenografen Hanna Kisch, som ämnar att “ta tillbaka natten.” Musiken framförs live på scenen, tillsammans med Klabbe Hörngren, Micke Häggström och August Zachrisson, och i föreställningen medverkar även 15 dansare genom ett samarbete med Balettakademien.

Hur går dina funderingar kring att vara utelämnande i konsten, som du bland annat har varit på senaste albumet EXORCISM?
– Den ständigt återkommande frågan är ju naturligtvis varför i helvete jag gör det, haha. Men samtidigt är det mitt naturliga språk, och att få lov att uttrycka mina tankar, frågeställningar, trauman och upplevelser. Jag skulle förmodligen vara väldigt vilsen om jag inte hade konsten som min plattform.

”Svårigheterna gör plats
för möjligheterna”

”Performance Concert” är ett nytt koncept på Dramaten. Hur har processen varit bakom föreställningen?
– Tillsammans med Py Huss Wallin, som är regissör, och Hanna Kisch, kostymör och scenograf, har vi bollat fram en gestaltning till min berättelse. Det har varit – och är – något av det roligaste och mest utvecklande samarbetet jag någonsin varit involverad i. Att få jobba så fysiskt som vi gör, med 15 dansare från Balettakademien, är mäktigt! Dans och musik är verkligen en förlängning av kroppen och känslorna. Och så är mitt underbara band från EXORCISM-turnén med också – de är djupt inne i min tankevärld, mitt sätt att komponera musik och, inte minst, det våldsamma temat.

Vad finns det för svårigheter och möjligheter kring att interagera musiken med det visuella, det vill säga framförandet?
– Alla som jobbar med hög ambitionsnivå och konstnärligt mod skulle nog svara som jag: svårigheterna gör plats för möjligheterna. Det är läskigt att gå ut på marker man inte beträtt tidigare, men det är ju det som utvecklar en och fördjupar ens konst.

Vad hoppas du på att framförandet har för påverkan på publiken, och vilken publik hoppas du kommer och tittar på föreställningen?
– Jag hoppas att den ska gå rakt in, i mage och hjärta. Att den ska upplevas fysiskt i första hand och att berättelsen får leta sig in efter hand.

”Det nya albumet kommer i vår”

I föreställningen framförs musik från albumet EXORCISM, såväl som ny musik från dig; vad är det för ny musik du väljer att ta med i föreställningen?
– Det kommer faktiskt enbart vara outgivet material som framför. Men musiken skrevs i samma period som jag jobbade fram EXORCISM, så temat är det samma, men i lite andra vinklar – och på svenska! Det nya albumet kommer våren 2019!

Vad har varit roligast med att arbeta med föreställningen?
– Utmaningen, det fysiska arbetet på golvet, att få samarbeta med fantastiska konstnärer. Det roligaste jag gjort, tror jag! 

Ett syfte med föreställningen beskrivs vara ”att ta tillbaka natten” samt vända och vrida på normer. Tror du att det är möjligt, och i så fall, hur kan vi gå tillväga i din mening?
– Att fortsätta prata, berätta och stötta sina medsystrar men också sina medbröder. Att fortsätta upplysa, påminna och aldrig sluta ifrågasätta. Konst som ifrågasätter har alltid haft en enorm effekt på vår samtid, på politiken, på samhällets syn på saker och ting. Jag har aldrig haft en ”stor” politisk agenda, jag har alltid valt att jobba i det lilla jag själv står med fötterna i, men på så vis har jag också varit tvungen att gräva jävligt djupt, och att göra det krävs ett visst mod tror jag. Det lilla modet är en viktig nyckel till förändring, har jag förstått…

Har du något teaterminne du vill dela med dig av?
– Det senaste jag såg, här om veckan, var operan Tristessa på Kungliga Operan. Det var asmäktigt tyckte jag. Såg även helt fenomenala Sasha Waltz’s dansföreställning Körper för några år sedan. Det var det bästa jag någonsin sett på en scen tror jag!

Nu i höst är det premiär för Who’s afraid of Jenny Wilson, vad händer härnäst?
– I december åker jag på en turnésväng i England med EXORCISM och till våren släpper jag min kommande skiva, som sagt. Efter det hoppas jag på mer turnerande och fler roliga samarbeten! 

Who’s afraid of Jenny Wilson har premiär den 8:e november och pågår till 2:a december på Dramaten i Stockholm.

 

Författare: Saskia Rubensson, Redaktör

Fotografi: Press

Pin It on Pinterest

Share This