131127_HannaLfqvist_Illustration_Spotify

Illustration: Hanna Löfqvist

När jag var liten bodde jag på landet och ibland hade katten fått kattungar och mamma skickade in en annons till tidningen att kattungar bortskänktes. Min mamma berättade för mig att den som tog emot en kattunge var tvungen att ge en symbolisk summa till henne för att det annars skulle betyda otur. Våra kattungar kostade en krona styck, det var en symbolisk summa för en varelse med ofantligt mycket större värde än så.

Nu är jag vuxen och jag jobbar som artist, låtskrivare och skivbolagsdirektör. Jag har släppt två fullängdsplattor och några singlar. Jag har ganska stor publik och turnerar en hel del. Men jag är ändå en liten artist, på många olika sätt. Det mest märkbara sättet är det som jag tänker prata om idag, att jag inte har något stort bolag bakom mig och surfar därför mindre på medievärldens räkmacka.

Idag ska vi prata om det avtal jag har med Spotify, för jag lärde mig denna vecka att artister tydligen får olika ersättningar av Spotify beroende på vilket skivbolag samt förlag de är kontrakterade med. Själv har jag inte förhandlat med Spotify alls, då jag inte visste att det var möjligt. Jag har ett avtal med en distributör som heter Tune Core och där har jag standardsumman av ersättning per streamad låt via Spotify.

Jag ska förklara detta enkelt.

För ett år sedan startade jag mitt egna skivbolag för att kunna tjäna mer pengar på min musik samt för att kunna styra mer över mina skivsläpp.

I slutet av våren släppte jag en låt som heter ”Är det här normalt” och bara i augusti, till min stora lycka, streamades den 5601 gånger via Spotify.

Av detta blev det utbetalt 47,79 amerikanska dollar och detta är 318,13 svenska kronor.

Jag har själv 65% royalty på detta så det blev 206,7 kronor. Det blir då 0,037 kronor per stream.

Sen skattade jag på detta och det resulterade i att jag fick ut 136 svenska kronor för 5601 streams av min låt i Spotify.

Spotify firar fem år i år och världens, och även Sveriges, största skivbolag sitter som delägare i musiktjänsten.

En person skrev till mig på Twitter att det är tid nu för artister att skaffa sig en ”alternativ inkomstkälla” och inte förlita sig på att våra verk bringar oss inkomst. Det är som att säga till människor med ”normala jobb” att de ska gå till jobbet varje dag men att de vid sidan av det måste jobba med någonting annat, för att de inte kommer att få någon lön från deras vanliga jobb. Från och med idag ska alla jobba dubbelt!

Men låt säga att jag inte är en bitterkuk och skulle kunna tänka mig att i alla fall överlägga med mig själv om att skaffa mig en alternativ inkomstkälla, då undrar jag hur en sådan ser ut. Är det att man ska ha ett extrajobb utöver sitt artisteri? Eller kanske att man låtsas att man är två artister och varannan helg är Günter eller Dr Bombay? Eller kanske bara spela mer och ta mer betalt för konserter och därmed utesluta en stor del av min publik som inte har råd att betala över 300 kronor för en konsert?

Jag vill berätta om min hierarki såsom jag uppfattar den. Jag ser det så att artisten har två arbetsgivare, den ena är publiken och den andra är gåvan att kunna skapa och/eller framföra musik. Utan publiken och utan skapandet så finns det ingen artist och då finns det heller inga skivbolag och inget Spotify. Inga skivor, ingen musikradio, inga recensenter. Det är helt dött.

Musik är det som alla människor i hela världen har gemensamt men det är inte klassat som ett yrke. Inte om man tittar på villkoren.

Jag kan ge mig fan på att ”glad, kåt och tacksam”-uttrycket myntades i underhållningsbranschen, för det är precis så det känns. Det känns som att jag bara ska vara tacksam för att jag kan ha tur att nå ut till en ”större publik” via Spotify. Jag är endast tacksam mot min arbetsgivare; publiken.

Alla program i tv som handlar om att framställa artisten och musikern som en liten och okunnig person, medan skivbolagen ”sitter inne på all kompetens”, har förstört en stor del av samhällets syn på musikbranschen. För de skivbolag som startade programmen har det varit deras chans att ge branschen en konstgjord andning. Men det har skadat mer än det gjort nytta.

Och så skriver några arga stackare på Twitter att jag ”kan gå ur Spotify om det inte passar mig” och det bevisar så tydligt att de inte alls har fattat vad jag pratar om. Jag tar en viktig debatt för musikbranschens skull. För musikskaparna, artisterna och musikerna ska kunna fortsätta skapa.

Du betalar 99 kronor i månaden för att lyssna på i princip obegränsat med musik genom Spotify och det är på tok för billigt.

Jag vill inte bortskänkas mot en symbolisk summa. 

 

Pin It on Pinterest

Share This