The Horrors: ”Det känns ibland som att låtarna producerar sig själva”

av | Nov 20, 2017 | Framsida Startslider, Intervjuer

Två konserter i Sverige står på The Horrors schema för denna vecka. På onsdag står de på Debasers scen och på lördag besöker de Göteborg och Pustervik. Vi fick en pratstund med bandets gitarrist Joshua Hayward om nya skivan V och samarbetet med den nya producenten.

Ert nya album V släpptes i september, vad kan du berätta om det albumet?
– Jag tycker att det är annorlunda. Vi försöker alltid att göra något nytt och annorlunda inför varje album, men det låter alltid som oss ändå. Vi gjorde de senaste två skivorna i vår egna studio och producerade dem själva. Med det här albumet bestämde vi oss för att jobba med en producent och vi spelade faktiskt in skivan i en kyrka, vilket definitivt var annorlunda. Kyrkan ägdes av Dave Stuart från Eurythmics förut, men nu ägs den istället av Paul Epworth som vi gjorde skivan tillsammans med.

– Det känns som att kyrkan bidrog väldigt mycket till låtarnas ljudbilder. De låter större, vilket antagligen beror på miljön som vi spelade in i. Vi behövde inte spela lika många ackord eftersom att akustiken i rummet gjorde att vi inte behövde fylla något tomrum som vanligtvis finns när en spelar in i en studio.

Ni har sagt att låten Hologram satte tonen för albumet, på vilket sätt?
Hologram är en bra introduktion till albumet. Jag antar att många inte jobbar på det sättet längre, men vi försöker fortfarande göra album som en ska lyssna på från start till slut. Vi försöker ha en genomgående berättelse genom våra album. Jag tycker att det är viktigt. Jag själv lyssnar på LP-skivor. Det är fint att sätta sig ner och lyssna igenom ett album på 45 minuter utan att hoppa över låtar, det känns som ett slött sätt att lyssna på musik på. Det ska vara en upplevelse att lyssna på ett album och en ska njuta av det till fullo.

Är det svårt att välja vilka låtar som skall vara med på ett album?
– Det är märkligt egentligen. Vi skrev nästan sextio låtar till detta album och valde slutligen ut tio stycken. När vi börjar att skriva låtar finns det aldrig någon tanke på hur låtarna ska låta. Det kommer snarare fram när vi skriver dem och när vi ser resultatet av dem. Det blir ganska snabbt uppenbart vilka låtar som tar sig in på albumet. Vi har alla våra favoriter såklart, men oftast går det ändå rätt smärtfritt att välja ut låtarna tillsammans. Det är egentligen bara en fråga om vilka låtar som passar bäst tillsammans. Jag fick kämpa lite för Point of No Reply för de andra var lite tveksamma gentemot den i början.

Tar alla med sig idéer när ni skall skriva nytt material eller skriver ni mer kollektivt?
– Det är klart att vi får idéer utanför studion och jag får ofta inspiration utifrån som fastnar ordentligt. Det blir nästan som att en blir besatt att ha kvar tanken på just den specifika idén som en har fått och då är det allt en kan tänka på. När vi väl ses i studion kan den idéen som en av oss hade från början låta helt annorlunda när alla får komma med sina inputs. Det är viktigt att vi i den kreativa delen får låtarna att gå framåt och bli som de blir. Det känns nästan ibland som att låtarna producerar sig själva.

Hur har er kreativa process ändrats sedan 2005?
– Det känns som att vi på de senaste två albumen diskuterade låtarna för mycket. Det var till slut någon som fick säga till oss att vi pratade för mycket. Med detta album försökte vi verkligen att låta musiken tala för sig själv, lite grann som vi gjorde i början av vår karriär. Det är inte så viktigt att vänta på varje liten detalj i varje låt, det är viktigare att låta musiken ha sin gång.

– Vi visste liksom inte vad vi höll på med när vi började 2005 och vi visste inte vad vi skulle förvänta oss. Allt var nytt när vi började och vi gjorde allt med en stor nyfikenhet. Det känns dock som att vi fångade den nyfikenheten på det nya albumet. Det är väldigt roligt att fortfarande känna att vi tycker att detta arbete är roligt och givande även om vi har arbetat tillsammans i tolv år.

Ni arbetade tillsammans med producenten Paul Epworth på ert senaste album, hur kom det sig?
– Det var faktiskt så att jag skickade in en ansökan om ett jobb hos honom för nästan 15 år sedan innan jag var i bandet. Jag har alltid haft en tanke om att arbeta med honom och med detta album fick vi äntligen chansen. Vi hade en period på två veckor där vi provade att jobba tillsammans och när vi efter den perioden hade vi skrivit ett par låtar kändes det som att vårt samarbete med honom fungerade riktigt bra.

– Han fick oss att utvecklas också, då han jobbar väldigt snabbt och fick oss att arbeta snabbare än vad vi normalt gör. Genom att jobba lite snabbare med det här albumet skrev vi texter utan att tänka efter, det var mer en process av att skriva och tänka i efterhand vilket definitivt var annorlunda jämfört med tidigare skivor som vi har gjort.

Är det svårt att ta in en ny person i er kreativa process?
– Jag är alltid väldigt positivt inställt till att ta in nya människor i vår process. Det är viktigt att inte bry sig om att ha kontroll över det som händer utan snarare följa det personen säger och våga ta sig an nya idéer. När man jobbar på det sättet brukar det fungera väldigt bra.

Det har gått väldigt bra för er med era album och ni har fått riktigt bra recensioner även om ni har provat på mycket olika genrer genom åren. Har det varit viktigt för er att prova olika typer av musik?
– Ja, verkligen! Inom gruppen gillar vi väldigt olika musikstilar och jag skulle hata ifall The Horrors lät exakt likadana på varje skiva. Det skulle vara som att skriva samma skiva gång på gång, lite som att det var Groundhog Day. Vi har många olika influenser också, så vi väldigt glada över att våra lyssnare är så villiga till att ta sig an vad för än musik som vi gör.

– Jag försöker dock inte att läsa de recensioner som vi får. Det är en väldigt konstig grej det där, vi spenderar så mycket tid på en skiva och det känns som att du känner skivan till hundra procent. När du sedan släpper albumet ska någon som har ett helt annat perspektiv berätta vad de tycker och albumet kanske får dem att känna något helt annat än vad vi kände. Det är en väldigt märklig process när vi släpper något som går från att vara väldigt personligt till att inte längre vara ens egen utan alla andras egendom. Det är klart att det är roligt och tacksamt att vi får bra recensioner och att våra lyssnare gillar det vi gör. Det kändes jättebra när vi släppte albumet och det var roligt att se att det fanns folk som höll med om att det var ett bra album.

”Så fort vi börjar anpassa oss efter vad publiken vill ha så tappar vi oss själva”

Ni spelar ofta inför stora publiker och det är många människor som lyssnar på er musik. Känns det som att ni måste göra en viss typ av musik för att göra publiken nöjd?
– Det känns som att vi alltid släpper musik som vi hoppas att våra fans ska gilla, men vi gör fortfarande musik som vi själva tycker är bra. Jag tror att det kan vara farligt om en börjar fundera på vad folk vill ha från oss och jag tror att det är där det blir fel för många. Så fort vi börjar anpassa oss efter vad publiken vill ha så tappar vi oss själva.

The Horrors har funnits sedan 2005. Vad håller er inspirerade?
– Jag själv blir väldigt inspirerad av musik generellt. Just nu lyssnar jag på ett countryalbum som heter Country Music All-Stars vilket jag gillar väldigt mycket. Det är väldigt spridda skurar när det gäller vad vi i bandet lyssnar på. Det är till exempel mycket techno som flyger omkring just nu. Vi får se om det återspeglas i nästa album. På något sätt lyckas det alltid komma med inslag av den musik som vi lyssnar på de låtar som vi skriver.

Ni verkar älska att spela live, vad är det som gör liveshower så speciella?
– När vi släpper en skiva känns det verkligen som att det bara är en egen men när vi kommer ut på turné är det inte så längre. Att spela live framför människor är en upplevelse. Det är också en chans för oss att spela våra låtar på ett annorlunda sätt och nästintill ändra dem helt om vi vill. Du får en direkt reaktion från publiken och det är alltid väldigt spännande.

På onsdag spelar ni i Stockholm och på lördag kommer ni till Göteborg, hur känns det?
– Det ska bli jättekul! Den här turnén har varit en av de roligaste på länge och vi ser väldigt mycket fram emot att komma till Sverige igen. Jag bör nog köpa en vinterjacka innan jag kommer till er, vilket jag redan har planerat att köpa i Tyskland.

Det bör du nog göra, det har snöat här!
– Har det snöat?! Det är en av de bästa sakerna med att turnera under vintern i norra Europa. Det är väldigt vackert att bara gå runt i de snöklädda städerna som vi besöker.

 

TÄVLING: Vinn biljetter till The Horrors på Pustervik

Författare:
Emma Isberg, Skribent

Pin It on Pinterest

Share This