Hey Elbow: ”Vi känner varandra musikaliskt väldigt mycket mer nu”

av | Mar 20, 2018 | Framsida Startslider, Intervjuer

Hey Elbow har vilat upp sig sedan den hyllade debuten Every Other och är nu tillbaka med C0C0C0, ett album som rör sig i stora ljudrymder och med laddade men också lekfulla stämningar. Popmani fick en pratstund med bandet dagarna innan släppet av det nya albumet.

Det är en förväntansfull atmosfär som råder när Hey Elbow trycker ned sig i den något trånga skinnsoffan i replokalen i Malmö. Det har varit många och långa dagars repande för Julia Ringdahl, Ellen Petersson och Liam Amner, och de är redo för släppet av sitt andra album C0C0C0, och releasefesten på Inkonst dagen därpå. Efter den kritikerrosade debuten Every Other 2015 följde ett intensivt turnerande för bandet och det krävdes en välbehövlig paus innan skapandet kunde ta form igen. Men när det väl gjorde det resulterade det i en mångfacetterad och vacker skiva där både mörker och lekfullhet får ta plats, och där bandet fortsätter att utforska de stora och experimentella ljudbilderna.

Hur är känslorna nu inför släppet och releasefesten?
– Väldigt positiva. Lite pirrigt, och spännande. Pirrigt på ett bra sätt, berättar Ellen Petersson.

– Vi är väldigt förberedda inför i morgon. Mer förberedda än någonsin. Vi har verkligen repat mycket, och skivan har vi varit färdiga med ett tag så den har bara legat och bubblat. Det ska bli jättekul att bara släppa den nu, fortsätter Julia Ringdahl.

Ert debutalbum Every Other släpptes 2015 – hur har de senaste tre åren sett ut för er?
– Vi har spelat väldigt mycket tillsammans, under kanske ett och ett halvt års tid. Sedan tog vi en liten paus med att spela live och då började vi skriva och repa. Så det har verkligen varit en sak i taget – först spelade vi jättemycket och sedan skrev vi musik, säger Julia Ringdahl.

– Vi provade att spela in också däremellan, när vi var mitt i allt turnerande. Vi bokade en tid i studion och tänkte att det var en bra idé och började spela in, men vi gjorde inte låtarna rättvisa. Det blev lite för mycket så vi fick börja om. Men det känns jätteskönt att vi gjorde det, fyller Ellen Petersson i.

Och när lusten och kreativiteten kom tillbaka – hur växte albumet fram?
– Vi bor både i Stockholm och i Malmö, så vi har planerat in några dagar åt gången som vi bara setts och spelat och improviserat fram idéer. Sedan har vi lyssnat mellan varven och setts igen och fortsatt spela på det vi tycker om, säger Julia Ringdahl.

”Det är som att lära känna någon vänskapsmässigt”

Det verkar vara ett organiskt sätt att skapa på, där inget är riktigt givet från början?
– Det är väldigt intuitivt. Som start i alla fall, och när en låt väl är färdig så har den sin form och så landar det i ”det här är låten”. Men vägen dit är mycket att vi bara improviserar ihop det, berättar Ellen Petersson.

Ni har spelat tillsammans sedan 2013, har sättet ni skapar musiken på förändrats under den tiden?
– Det är nog ganska likt som vi gjorde från början tror jag, bara det att vi känner varandra musikaliskt väldigt mycket mer nu. Undermedvetet kanske vi förstår varandra och vet vart det är på väg, säger Julia Ringdahl.

– Ja, och att en vet vad de andra kan. Det är som att lära känna någon vänskapsmässigt, instämmer Ellen Petersson.

Vill ni ofta åt samma håll musikaliskt eller hur brukar det se ut?
– Jag tycker att det brukar bli ganska naturligt. Vi tillför verkligen vårt eget och så blir det något tillsammans automatiskt, säger Julia Ringdahl.

– Men sedan är det klart att vi inte tycker lika hela tiden heller, men det blir alltid bäst i slutändan även om man är osams någonstans i mitten, fortsätter Ellen Petersson.

– Vi litar väldigt mycket på varandra, eller jag litar mycket på er i alla fall. Det känns väldigt tryggt, och det är väldigt skönt tycker jag, säger Liam Amner med ett skratt.

På förra albumet fick alla låtarna ett eget (person)namn. Vad skulle ni säga är karaktäristiskt för C0C0C0?
– Vi tänkte i ett tidigt skede, när vi hade samlat det som skulle bli albumet, att vi ville ha ett färgtema på det och det har vi. Så silver är själva temat och det representeras också i det grafiska och i titeln på albumet, berättar Liam Amner.

Varför blev det just silver?
– Vi lyssnade på låtarna och pratade om vi skulle ha ett tema en gång till, så kom vi på det här med en färg och så kändes det som att silver lät som skivan förklarar Julia Ringdahl vidare.

Det är en speciell laddning i många av era arrangemang – hur skapar ni de här ljudvärldarna och hur bygger ni ert sound?
– Egentligen bara utifrån det vi använder oss av när vi spelar. Vi bryr oss väldigt mycket om sound, både individuellt och tillsammans. Det kommer mycket från hur det låter i replokalen, alltså i grunden, och sedan utvecklas det såklart när man är i en studio, säger Ellen Petersson.

– Det ena leder till det andra. Om du börjar med någonting som känns glatt så påverkar det och det gör att jag i min tur också blir åt det hållet och så förstärker vi bara det. Så det första instrumentet en börjar med sätter prägeln för varje låt, utvecklar Julia Ringdahl.

Ni spelar mycket live, både i Hey Elbow, men även tillsammans med Alice Boman som hennes liveband. Hur påverkar det er och er musik att spela med andra?
– Nu har vi precis varit på en turné med henne och det kände vi verkligen gynnade oss som band, för när vi kom tillbaka till replokalen kände vi ”Oj, vad bra det låter”. I vanliga fall kanske det tar en dag innan vi kommer igång igen när vi haft paus, så rent formmässigt är det jättebra som grupp att spela tillsammans så mycket som möjligt. Sedan är det också viktigt att göra andra saker med varandra och att man ser andra sidor av varandra också, säger Julia Ringdahl.

Vad betyder spelandet och mötet med publiken för er?
– Det har alltid varit det vi har tänkt på först tror jag, att det ska funka live. Det var där vi började. Det är vår prio, att vi ska vara bra live. Vi har alltid satsat väldigt mycket på det, förklarar Julia Ringdahl.

Efter albumsläppet väntar en Europaturné – hur ser resten av året ut för Hey Elbow?
– Spela och ha konserter är nästa grej vi siktar på, svarar Julia Ringdahl.

– Och kanske skriva nytt material, när vi känner oss sugna och är utvilade, avslutar Ellen Petersson med ett skratt.

Författare:
Helena Paulsson, Skribent

Fotografi:
Djoana Gueorguieva

Pin It on Pinterest

Share This