Idag är det tio dagar sedan Triart films inköpschef Mattias Nohrborg anklagade Svenska filminstitutet för korruption. Att dokumentären om Björn Afzeilus, Tusen bitar, inte fick någon Guldbaggenominering upprörde Nohrborg. Han anser att det borde vara en självklarhet då den kritikerrosade filmen har nått en stor publik. Filmprisets nomineringsgrupp består av flera representater från filmfestivaler, och två av de filmer som har nominerats i dokumentärkategorin har visats på filmfestival. Detta tycker Nohrborg luktar korruption.

Men det kan inte riktigt vara så enkelt att en film förtjänar en nominering, bara för att den har dragit en stor publik. Film är en konstform som aldrig får handla om siffror framför precision och uttryck. Det finns många exempel på lågbudgetfilmer som har slagit stort och storbudgeterade filmer som har gått dåligt. Film är ett avtryck från dess skapare, då menat regissör, producent, skådespelare, make up-artister och scenografer och klippare och ja ni vet alla de roller som krävs för att göra en film. Att få ihop så många olika visioner är bara det en konst i sig. Huruvida en film blir sedd eller osedd gör den inte mindre bra eller mindre dålig. Det handlar om detaljerna.

Guldbaggen

Klipp från Guldbaggens officiella hemsida. Marcimains, Anderssons och Östlunds filmer är nominerade i flertalet kategorier.

Något som däremot är problematiskt med Guldbaggen varje år är att det är få filmer som är nominerande i kanske alldeles för många kategorier. Förra året var Monica Z nominerad dubbelt i en och samma kategori, för bästa manliga huvudroll. I år är Gentlemen, Turist och En duva satt på en gren och funderade på tillvaron juryns storfavoriter. Gentlemen med sina 13 nomineringar, Turist med sina 10 och En duva… med sina 7.

Utöver att ha haft premiärer under 2014 och vara svenskproducerade har alla dessa filmer gemensamt att de fick filmstöd ifrån Svenska filminstitutet, vilket det egentligen inte är något fel på. I dagens filmsverige finns det inte så många alternativ om en vill göra en högbudgeterad film. Men det gör också att de filmer som inte har fått stöd, faller bort ifrån både biografer och Guldbaggenomineringar. Guldbaggen blir därför snarare en tävling om vem som kan få flest nomineringar, än en tävling om filmkonsten i sig. Galan uppnår inte det önskvärda målet med att hylla svensk film, snarare tvärtom. Budskapet som sänds är att det är få filmer som ens förtjänar en nominering, bättre än så är vi inte på film i Sverige. Guldbaggen gör inget annat än att upprätthålla en gammal illaluktande klasshierarki där unga filmskapare med lägre budgetar har svårt att slå igenom. Inte ska du komma och tro att du är något.

Pin It on Pinterest

Share This