Johanna Haegerström Foto Caroline Andersson

Johanna Haegerström Foto Caroline Andersson

Två gånger om året ges Granta ut, en tidskrift i en bokantologis format. Tidskriften grundades i slutet av 1800-talet i England och ges nu ut i olika versioner i ett tiotal länder världen runt. Granta ges ut på Bonniers förlag och innehåller texter av både svenska och utländska författare, i senaste numret bland andra Sara Stridsberg, Stephen King, Johan Theorin och Janine di Giovanni. Nyligen kom nummer fyra ut i Sverige och vi har intervjuat tidskriftens svenska redaktör Johanna Haegerström.

Hur mycket samarbetar ni med internationella Granta? Publiceras samma texter i upplagor i flera länder?

– Ett av engelska Grantas mål med att starta ett internationellt nätverk var just att uppmuntra till översättning mellan språkområden. Jag bollar ständigt texter med mina redaktörskollegor i andra länder och hälften av bidragen i den svenska utgåvan är översättningar från andra Grantor. I senaste numret finns till exempel Valério Romãos smygande kusliga novell Hur vi fick tillbaka vår mor, som från början skrevs för portugisiska Granta. Flera svenska författares texter har också letat sig utomlands via nätverket: Lina Wolff, Åsa Foster, Jerker Virdborg, Sara Stridsberg…

 

Skiljer sig tidskriften mycket åt beroende på i vilket land den ges ut?

– Profilen är densamma: en blandning av skönlitteratur och gestaltande reportage med en internationell utblick och starka berättelser i centrum. Engelska Granta är förstås förebilden, så som tidskriften ser ut idag. Men sedan skiljer utgåvorna sig säkert åt på andra sätt. Jag önskar att jag kunde läsa japanska, italienska eller brasiliansk portugisiska så jag kunde ta reda på hur!

Vad är det som gör Granta till en tidskrift och inte en återkommande novellsamling?

Granta liknar kanske inte det man föreställer sig att en tidskrift ska vara, efter som den saknar konventionell tidskriftsdisposition och övrigt redaktionellt material och ”småplock”. Jag tycker att man kan se den som en gränsöverskridare genremässigt: såväl tidskrift som bokantologi.

Hur sker urvalet av texter till tidskriften? Skrivs vissa texter direkt för er?

– Alla svenska texter som inte är utdrag ur kommande utgivning (precis som i engelska Granta presenterar vi ett par smakprov ur kommande böcker i varje nummer) är specialbeställda. Vi har ett redaktionsråd som diskuterar intressanta skribenter utifrån det tema vi bestämmer oss för att jobba med, och sedan tar jag kontakt med författarna och frågar om de är intresserade av att skriva. De översatta texterna kommer till största delen ur andra Grantautgåvor – det finns ett gigantiskt ständigt växande bibliotek av texter att välja bland.

Får andra svenska författare än Bonnieranknutna författare vara med?

– Självklart! Ta en titt på senaste numret, där finns såväl Sara Stridsberg och Stephen King som kommer ut på Albert Bonniers Förlag, som Natur & Kulturs Ulrika Kärnborg och Modernistas Kristina Lundholm. Dessutom skribenter som ännu inte har något förlag, som Johanne Lykke Holm, eller som introduceras på svenska i och med numret, som Phil Klay.

En av författarna till förra numret Granta med tema jakt var nobelpristagaren Herta Müller, hur gör ni för att få med er sådana storheter?

– Engelska Granta publicerade ett utdrag ur Herta Müllers kommande bok som jag först ville översätta, men sedan visade det sig att texten redan fanns på svenska. Då fann jag en annan briljant text av Müller, som också handlade om hennes erfarenhet av exil, men som inte fanns översatt och tog kontakt med hennes tyska förlag.

Temat för det nya numret av Granta är spöken, hur kommer det sig?

– Spöken är å ena sidan osaliga andar och skräck, å andra sidan kvardröjande minnen och sorger… Ett tankeväckande och mångsidigt tema, hoppas jag!

De övriga temana till den svenska utgåvan Granta har varit gränser, jakt och arv; hur väljer ni ut dessa teman?

– Från början ville vi hitta teman som var omfattande och generösa, för att kunna visa på alla olika ämnen som kan rymmas i Granta. Det är fortfarande viktigt att temat öppnar för vilda associationer, men jag vill också att det ska väcka konkreta bilder och känslor.

Vad kan vi vänta oss framöver i form av teman?

– Vårens tema kommer att vara ”Vinnare”. Det blir både triumfer och besvikelser.

Pin It on Pinterest

Share This