Jenna Bass är ung sydafrikansk filmmakare från Cape Town. Hon är mångsysslare; bland annat redaktör för Jungle Jim, en oberoende publikation för samtida afrikansk pulp-fiction-litteratur. Som ung studerade Jenna Bass p åCape Town’s College of Magic. Hennes långfilmsdebut, Love The One You Love, är nominerad till The Ingmar Bergman International Debut Award på årets Göteborg Film Festival. Gjord på en mycket stram budget skildrar filmen effektivt, via improviserad dialog och sval humor, svårigheterna med att leva upp till vissa romantiska illusioner. 

Innan Love The One You Love gjorde du ett tiotal olikartade kortfilmer. Hur kommer det sig att du väntat så länge med långfilmen? Har det varit ett aktivt val?

– Nej, egentligen inte. Jag har stor respekt for kortfilmsmediet och jag tycker om att jobba med det. Men jag har velat göra långfilm ända sedan jag bestämde mig för att syssla med film. Det har dröjt ända tills nu delvis på grund av att filmskapande är en krävande process, men främst beror det att det är svårt övertala dem som sitter på resurserna att satsa på ens idéer omman inte gjort en långfilm tidigare.

image1
– Efter filmskolan trodde jag naivt att det traditionella produktionsmönstret var den enda sätter att få göra långfilm – du skriver ett manus, hittar en producent, får finansiering, vidareutvecklar din idé och så får du till slut göra din film.

– Jag arbetade så under flera år, skrev manus och letade finansiering, men det ledde ingen vart. Jag hade bland annat sålt ett långfilmsmanus till ett amerikanskt bolag. Utvecklingen av filmen drog ut på tiden; sedan valde bolaget att lägga ner allting. Detta gjorde mig frustrerad. Flera års arbete gav inget slutresultat. Jag inte ville hamna i en liknande situation igen.

Du valde ett annat sätt för att få din långfilmsdebut gjord?

Ja, jag bestämde mig att för att helt enkelt göra en långfilm med de medel jag förfogade över för tillfället – vilket inte var  mycket – och att göra det tillsammans med de människor som ville jobba så. Beslutet togs i februari 2013 och i juni samma år, var allting färdigfilmat. Själva utvecklings- och inspelningsprocessen blev därmed extremt kort.

Hur har frånvaron av en mer generös produktionsbudget påverkat ditt arbete med filmen?

– Bara positivt. Det jag njutit mest av under arbetet har kostat nästan ingenting alls att göra. Tidigare trodde jag att en stor budget skulle betyda en viss frihet, vilket inte stämmer. Med en större budget växer även förväntningar. Samtidigt är det ingen bra utgångspunkt, att kunna göra allt du vill. Att ha begränsningar sporrar ens kreativitet. Detta har varit en nyttig erfarenhet, och troligen det bästa sättet att göra denna film. Det har fått mig att tänka i nya banor, även inför framtida projekt.

Still from_Love The One You Love_1

Dialogen i Love You One You Love är improviserad. Men fanns det några ramar för filmen innan ni började med inspelningen?

– Jag hade skapat en grundberättelse och karaktärerna. Idén om ett par som börjar mistänka att de är kära i varandra eftersom någon annan har bestämt att det ska vara så, om att det handlar om en konspiration, hade jag haft länge. Vi utsätts ständigt för diverse föreställningar om hur bra relationer bör vara. Men det finns inga enkla lösningar. Det fungerar olika för alla, beroende på vilka människor vi möter. Jag menar, det går inte att agera utifrån en mall som garanterar någonting.

– Vid den här tiden var jag även rätt desillusionerad med mitt land. Raslagarna avskaffades för två decennier sedan men Sydafrika är fortfarande ett segregerat land, fast vi låtsas att vi kommit längre än vi egentligen gjort.

– Jag ville förena dessa funderingar. Jag insåg att det med ganska små medel gick att berätta om ett kärlekspar som upplever sig vara utsatta för ett slags konspiration, och samtidigt på ett mer subtilt sätt beröra vissa aspekter kring nation och identitet.

– När vi klippte filmen tänkte vi mycket på att inte vara övertydliga. Man skulle förstå att något konspiratoriskt är på gång, att rollfigurerna inte bara inbillar sig, men att det samtidig kan handla om föreställningar som de själva hjälpar till att upprätthålla.

Samtidigt är Love The One You Love ingen allvarstyngd film, snarare tvärtom. Här tänker jag på bland annat de återkommande korta mellanliggande sekvenserna?

– När det övriga materialet var färdigklippt ville jag på något sätt lyfta fram den påklistrade känslan av romantiska illusioner. Då lade vi till dessa sekvenser (”stock footage”) av bland annat landskap i månsken, havsvågor, solnedgångar, etc. – allt sådant som vi förknippar med den ”perfekta” kärleken. Det blir både absurt och komiskt. I själva verket är det rätt skrämmande (skratt).

Jag undrar över alla bilderna på Nelson Mandela som dyker upp i filmen, oftast bara i förbifarten?

– Utan att på något sätt förminska Mandelas livsgärningar ville jag dra uppmärksamhet på hur man i Sydafrika idag missbrukar en idealiserad bild av Mandela för att dölja det faktum att vårt land fortfarande präglas av stora, inte minst ekonomiska, orättvisor.

– Eftersom Love The One You Love tar upp frågan om att leva i en illusion, kände jag att jag på något sätt ville föra in även denna detalj i filmen. Men jag hade många diskussioner kring detta med bland annat min regiassistent. Vi ville inte att det skulle misstolkas som en kritik mot just Mandela.
– Vi var något oroliga för detta när filmen premiärvisades på filmfestivalen i Durban, kort efter Mandelas bortgång. Det var helt onödigt. Filmen togs väl emot av både publiken och kritikerna.

Poster_Love-The-One-You-Love

Du är även skolad magiker. Hur har det inverkat på ditt filmskapande?

– Helt ärligt lärde jag mig mer om effektivt berättande när jag studerade till magiker än under åren på filmskolan. Det var en magikerskola för äldre barn och tonåringar. Att studera där stärkte mitt självtillit; jag fick öva på att självständigt utveckla och framföra egna nummer – vilket blev grunden för mycket av det som jag som oberoende filmmakare sysslar med nuförtiden.

Hur känns det att din film blivit nominerad till The Ingmar Bergman International Debut Award?

– Det känns fantastiskt att blir förknippad med ett pris som instiftats i samarbete med Ingmar Bergman, vars många filmer jag sett och tycker om. Jag är oerhörd stolt över att min film är bland de åtta nominerade till ett pris som ges till filmer som behandlar existentiella frågor på ett experimentellt sätt. Jag har dock inga förhoppningar om att få vinna, den delen är inte alls viktig.

Kan du avslutningsvis berätta någonting om dina framtida projekt?

Flatland är ett slags feministisk västernfilm som jag arbetar med just nu. Jag utvecklar filmen tillsammans med ett tyskt- och ett sydafrikanskt filmbolag. Nyligen fick vi även produktionsstöd av World Cinema Fund, vilket känns jättekul. Manuset till Flatland skrev jag innan Love The One You Love, när jag fortfarande trodde att jag behövde arbeta på ett visst sätt. Nu funderar jag på hur jag vill göra den nya filmen. Troligen kommer jag att kombinerbara improviserad dialog med noga uttänkta och mer påkostade action-scener.  Men det återstår att se.

 

Pin It on Pinterest

Share This