Bild: Konami

Bild: Konami

Titel Metal Gear Solid V: Ground Zeroes Konsoler Xbox 360, Xbox One, Playstation 3, Playstation 4 Premiär 20 mars Producerat av Kojima Productions

Det senaste tillskottet i Metal Gear Solid-serien är en oerhört kort prolog, men trots det har Joachim väldigt mycket att säga om Konamis storsatsning.

Att Metal Gear Solid V: Ground Zeroes är ett mycket kort spel är ingen hemlighet, men det finns definitivt mer speltid under ytan för de som verkligen älskar serien. Efter spelets kortlivade story på två timmar som ska agera som prologen till huvudspelet The Phantom Pain så finns det fem sidouppdrag samt flera utmaningar till respektive uppdrag att avklara. Spelet uppmuntrar verkligen att man ska klara alla utmaningar på varje svårighetsgrad, då startmenyn skyltar en kaxig procentmätare som visar andelen av spelet man har fullbordat. Det är en god anledning för spelaren att utforska alla de förändringar som Metal Gear-serien gått igenom, men dessvärre är det rätt ledsamt att alla sidouppdrag återanvänder Camp Omega – platsen där huvuduppdraget utspelar sig.

Oerhört många förändringar har skett sedan sedan Peace Walker och Guns of the Patriots, men spelet känns absolut inte som seriens svarta får. Många fruktade att Ground Zeroes skulle bli ett alldeles för enkelt och strömlinjeformat spel, men jag kan definitivt intyga att spelet är intensivt och utmanande. Redan på normal svårighetsgrad är spelet flera gånger svårare än Metal Gear Solid 4 och på den högre svårighetsgraden fick jag ibland god lust att bryta handkontrollen itu. Då spelade jag igenom hela spelet utan Snakes reflexläge – en alternativ spelmekanik som ger Snake möjligheten att, när han blir upptäckt, sätta en kula i en vakt innan han slår larm.

En annan förändring som har gett spelet stor uppmärksamhet är att den ikoniska huvudkaraktären Snake har bytt röstskådespelare, och trots att jag var mycket skeptisk i början så måste jag medge att man vänjer sig vid Kiefer Sutherlands röst väldigt fort. Kiefer lyckas bidra med ett gediget skådespeleri som är mycket nödvändig för den mycket mer allvarligare tonen som Metal Gear Solid V har. Ett bra exempel är ett ljudband som gav väldigt stark vink om att spelets antagonist tvingade två fångar att ha samlag med varandra.

Med det sagt är spelet absolut inte helt fläckfritt. Det största problemet med spelet är att Snake springer alldeles för snabbt. Ibland kan jag känna mig som självaste The Flash när jag, till fots, flyr undan bepansrade fordon. För den delen verkar Snake inte bli utmattad. Någonsin. Hur mycket man än tvingar honom att löpa omkring.

Ett annat irritationsmoment är att det känns nästan löjligt bestraffande att bli upptäckt i Camp Omega. Det finns flera containrar och toabås som Snake hade kunnat krypa in i om detta var Metal Gear Solid 4. Och här kommer Snakes löptävling in i bilden igen, för varje gång man blir upptäckt så känns det nästan alltid mer givande att bara rusa inåt och klara uppdraget snarare än att gömma sig.

Jag måste såklart nämna att grafiken i Ground Zeroes är nästan ofattbart tjusig och det märks verkligen att Kojima Productions har lagt ner mycket tid och möda på sin nya FOX-motor. Den lilla spelvärlden man befinner sig i är oerhört detaljerad och bara tanken att The Phantom Pain kommer bli flera hundra gånger större får mig att kallsvettas. Däremot begrep jag inte riktigt vad som skulle vara så chockerande med slutet, vilket många gav spelet beröm för. Hade det inte vart för att mestadels av mellansekvenserna i Ground Zeroes redan hade medverkat i flera trailers så hade det säkert varit en annan femma.

Att jämföra Ground Zeroes med en demo är inte helt orättvist då spelet sannerligen är mer en demonstration av den nya FOX-motorn än vad det är en prolog till The Phantom Pain. Med det sagt måste jag ändå erkänna att jag verkligen blev sugen på mer. Jag skulle därför endast rekommendera spelet till de tvättäkta Metal Gear-älskarna som jag själv, annars kan det vara värt att plocka upp spelet när det har gått ned i pris. Men endast om du definitivt kommer inhandla MGSV: The Phantom Pain.

En andra åsikt
David Ehrelind
Även om det har underhållningsvärde förändrar inte det faktumet att Ground Zeroes är årets hittills onödigaste spel. Det är lika uppenbart som att solen går upp på morgonen att Kojima och hans team hade kunnat inkludera varendaste minut av denna prolog i kommande The Phantom Pain – och de kommer högst troligen göra just det i någon form av bundle efter att The Phantom Pain har släppts. Det är inte det värsta som har hänt varumärket, men Ground Zeroes gör väldigt lite för att övertyga om att det behövs.

Pin It on Pinterest

Share This