MV5BMTczMzI1MzY1Nl5BMl5BanBnXkFtZTcwMTY0NzU2NA@@._V1__SX1220_SY607_

Akira Kurosawa och Richard Gere under inspelningen av Rhapsody in August Foto: Metro-Goldwyn-Mayer Studios Inc.

Väldigt få filmskapare i filmhistorien har haft en så stor påverkan som den japanska regissören Akira Kurosawa. Under ett spann på 57 år skrev och regisserade han 30 filmer. Filmer som influerade filmskapare, filmer som påverkade genrer och filmer som korsade kontinenter.

Kurosawas berättelse börjar 1910 i Tokyo. Hans mor kom från en handelsfamilj och hans far från en med samurajbakgrund. Kanske är det inte konstigt att Akira en dag skulle göra samurajfilmer? Han var den yngsta av fyra barn, växte upp i en medelklassfamilj, och redan i grundskolan utvecklade Akira en kärlek för målning och konst.

Så småningom flyttade Akira in med sin bror Heigo och de två blev oskiljaktiga. Heigo jobbade på en biograf och Akira som konstnär. Det var en tid som präglades av många filmer, pjäser och cirkusakter. Det var också en tid då Akira förlorade sin kärlek till målning. Det var en tid då ljudfilmer blev filmindustrins standard. 1933 begick Heigo självmord, och fyra månader därefter förlorade Akira även sin äldsta bror.

Akira gav senare upp drömmen om att bli konstnär och ansökte 1935 om ett jobb som assisterande regissör hos filmstudion Toho (som på den tiden hette Photo Chemical Laboratories), en studio som den aspirerande filmskaparen skulle samarbeta mycket med i framtiden. Där träffade han Kajirō Yamamoto som skulle komma att hjälpa den unge konstnären att växa som filmskapare. Det var Yamamoto som föreslog att Akira skulle lära sig skriva manus.

Kurosawa jobbade med många olika projekt hos Toho och tog sig gradvis an fler och fler ansvarsområden tills han 1943 fick regissera sin första långfilm, Sanshiro Sugata. Filmen blev en kommersiell framgång och fick god kritik, dels tack vare Yasujirō Ozu som hjälpte filmen att ta sig förbi den statliga censur som ansåg att filmen var för västerländsk.

Filmvetare och kritiker brukar erkänna filmen Drunken Angels som Kurosawas första ”riktiga” filmdebut. Det var även den första filmen som regissören gjorde tillsammans med den unga skådespelaren Toshiro Mifune, som han hade träffat året innan på en annan filminspelning. Mifune skulle komma att bli för Kurosawa vad Robert De Niro blev för Scorsese, eller Ennio Moricone för Sergio Leone. Tillsammans gjorde de 16 filmer, många av vilka var samurajfilmer.

1950 visades Rashomon för första gången i Japan och utan regissörens vetande visades filmen även på filmfestivalen i Venedig – där den vann det prestigefyllda priset The Golden Lion. Distributionsbolaget RKO (som legat bakom filmer som Citizen Kane) köpte distributionsrättigheterna i USA vilket snabbt förvandlade Kurosawa till en internationell stjärna. Plötsligt upplevde japanska filmer en boom i USA, såväl som i vissa europeiska länder. Rashomon banade på så sätt den internationella vägen för andra japanska filmskapare.

Stillbild föreställande Kikuchiyo, Toshirô Mifune, från Seven Samurai (1954)

Stillbild föreställande Kikuchiyo, Toshirô Mifune, från Seven Samurai (1954)

Filmerna som följde blev stora framgångar: Ikiru, Seven Samurai och The Hidden Fortress för att nämna några. 1959 grundade Kurosawa ett eget produktionsbolag som ett sätt att få större kreativ frihet i gengäld mot att finansiera delar av sina filmer med egna pengar. Yojimbo följde, och därefter uppföljaren Sanjuro som blev en ännu större succé. Dessa filmer influerade western-genren och nämnvärt Sergio Leones A Fistful of Dollars som har stora likheter med den förstnämnda filmen. Tre år senare gjorde Kurosawa och Mifune sin sista film tillsammans – Red Beard – och även den blev en stor kommersiell framgång. Det skulle dock dröja många år innan Kurosawas nästa stora succé.

Kurosawas kontrakt med Toho löpte ut. Den japanska filmskaparen ville byta omgivning och begav sig därför till Hollywood. I USA fick han kämpa mot språkbarriären och för att passa in i den amerikanska arbetskulturen. Kurosawas första projekt, The Runaway Train, sköts upp gång på gång (bland annat var manuset inte färdig i tid och varierande väderlekar gjorde det omöjligt att spela in). En ställde in. Kurosawas nästa projekt, Tora! Tora! Tora!, var tänkt att filmas ur två olika perspektiv: det amerikanska av en västerländsk regissör och det japanska av Kurosawa. Men tidsbegränsningen, 90 minuter, var ett stort problem för Akira som skrivit för fyra timmar. Det fanns även andra faktorer: Akira som tidigare jobbat med nära kollegor fick nu jobba med okända människor under andra krav från Hollywood. 1968 lämnade Kurosawa produktionen. Han reste hem.

Väl hemma i Japan gjorde han några filmer men efter att de bemötts med likgiltighet försökte filmskaparen år 1971 ta sitt liv. Han överlevde med lindriga skador.

Tvärs över världen hyllade många från den nya generationens filmskapare den japanska filmjätten. George Lucas, vars film Star Wars starkt influerats av The Hidden Fortress, tog kontakt med Kurosawa 1978 efter att han förstått att den japanska filmskaparen fått finansieringssvårigheter. De började tillsammans med Francis Ford Coppola jobba på en film som så småningom skulle föra Kurosawa tillbaka till rampljuset. Filmen, Kagemusha, blev en internationell succé. 1985 följde Akira upp med filmeposet Ran som även den blev en enorm framgång. Under inspelningen gick hans fru sedan 40 år tillbaka tragiskt bort.

I Kagemusha kan en se det som genomgående präglat Kurosawas filmstil; den knivskarpa kompositionen, ständiga och komplexa rörelser (allt från karaktärer som förflyttar sig till oväder i bakgrunden) samt klippning på rörelser.

Ran markerade den sista av Kurosawas större framgångar och kanske är den ett av hans bästa verk. Han fortsatte att göra filmer fram till en fallolycka 1995. Kurosawa dog 1998, 80 år gammal.

Pin It on Pinterest

Share This