Foto: skärmbild från Al Gores An Inconvenient Truth (2006)

Foto: stillbild från Al Gores An Inconvenient Truth (2006)

Aktivism brukar ofta förknippas med militanta, politiska aktioner. Protester, demonstrationer och civil olydnad brukar vara associativt med detta. Namninsamlingar, bojkott och affischeringar är andra vapen en aktivist har till sitt förfogande. Men aktivism är inte alltid av denna karaktär. Vi har sett människor kämpa för sociala orättvisor och miljöfrågor också. Men hur går film och aktivism ihop?

Nämn en film som lett till en social reform. Det är inte enkelt. För de flesta filmer som konsumeras på biografer och via diverse streamingtjänster av det allmänna folket syftar enbart till att underhålla. Det är många som vill ”väcka debatter” men få uppfyller den ambitionen. Den form av långfilm som historiskt haft störst anspråk på att faktiskt göra detta är just dokumentären. Det beror förmodligen på mediets strävan efter autenticitet och vilja att upplysa åskådaren. Det blir naturligtvis en lämplig plattform att upplysa allmänheten om sociala orättvisor och belysa viktiga samhällsfrågor.

Detta kan man se i filmer som An Inconvenient Truth (2006) i vilken vi ser polarkapslarna smälta. En undersökning gjord av The Nielsen Company och Oxford University visade att 74 procent av de deltagande som sett filmen hade anammat nya, miljövänligare vanor. Al Gore, vars presentation filmen är baserad på, grundade 2006 The Climate Reality Project som utbildade 1000 miljöaktivister. Dessa hade i uppdrag att framföra Al Gores ursprungliga presentation för nya människor.

Men inte alla dokumentärer leder till sociala reformer. Inte alla är aktivism. Sanningen är att i det stora utbudet av filmer så är det faktiskt väldigt få filmer som har lyckats med att elda igång debatten. Och av dessa är det väldigt få som på ett direkt sätt förändrat samhället. Men de finns. Och när de kan inspirera människor till att agera – då visar det på filmmediets sanna kraft.

Pin It on Pinterest

Share This