Fem album med ALVA

av | Jul 14, 2018 | Artiklar, Fem album med

Varje vecka väljer redaktionen ut ett band eller en artist som får dela med sig av fem betydelsefulla album för just deras musik.

Känn ingen sorg för mig Göteborg – Håkan Hellström (2000)

År 2000 släpptes Känn ingen sorg för mig Göteborg och jag var åtta år gammal. Min syster var tolv och min äldsta bror tjugo. Min bror har alltid älskat musik och alltid visat mig den senaste som han gillar och där har jag funnit många guldkorn. Vi gillar samma, briljerar alltid i musikquiz för att vi har tagit oss igenom så mycket musik. Den här skivan i alla fall, kom han hem med en fredag och ville spela upp på stereon i vardagsrummet hemma på Gråheden. På högsta volym fick jag höra introt till Känn ingen sorg för mig Göteborg och hela kroppen vibrerade tillsammans med fönsterrutorna. Många år senare fick jag hångla med världens (tyckte jag då) vackraste person till samma låt vilket var någon slags tonårsdröm coming true efter att ha skrikit Ramlar åtskilliga gånger på olika popklubbar. Det känns svårt att förklara i målande metaforer och adjektiv, skivan bara är. Och den är svinbra.

Favoritlåt: Exakt alla men när jag är ledsen: Nu kan du få mig så lätt

Peaceful, the world lays me down – Noah and the whale (2008)

Jag minns inte riktigt hur jag sprang på det här albumet men det drabbade mig. Jag är alltid på jakt efter låttexter som jag blir helt varm och gråtig av. Noah and the whale är ett perfekt band för det ändamålet. Texterna känns ända in i ryggmärgen och som ett fan av olycklig kärlek blev de både ett gift och ett botemedel. Så det är vad det här albumet är för mig, ett gift och ett botemedel för alla de där jävla jävlarna man lyckas bli förälskad i som inte vill ha en.

Favoritlåt: Give a little love som lyfte mig, Second lover som sänkte mig.

Mother am I good looking? – Laakso (2007)

Världens. Bästa. Skiva. Jag vet egentligen inte var man börjar, vi kan börja vid Norrköping. Låten alltså. Jag lärde känna ett drömgäng på Popkollo 2007 och vi blev bästa vänner, Norrköping blev vår låt. Skivan blev min käraste ägodel. Jag har gråtit i fosterställning till Worst case scenario och Västerbron, dansat fuldans till Hang me in the Christmas tree och Dancing queen i mitt kök (ja, det är oftast där jag lyssnar på musik) och sjungit duett med min bästa vän till Italy vs Helsinki. Jag älskar det här albumet! Det snuddar vid gammal indie och flyger förbi som någon drömsk Deportees-vind. Det blir aldrig skränigt, det viner i varenda trädkrona, fladdrar i varje förmaksflimmer och bara finns. Det är helt förjävligt rent känslomässigt men ger en ändå hopp?

Favoritlåt: Norrköping

Du & jag döden – kent

Jag kan inte göra en sån här lista utan att ha med kent. Du & jag döden är det albumet jag har lyssnat mest på av alla deras skivor. Här finns det kanske inga låtar som man studsar och blir lycklig av, de fyller en mycket viktigare funktion. Låtarna bär en när allt suger, det gör ont men man överlever. Det kanske är fosterställning på badrumsgolvet och risk för att drunkna i ens egna tårar men det finns en viss tröst i att veta att någon har skrivit de här låtarna som får en att känna på det här viset och det är någonstans ett kvitto på att man faktiskt inte är ensam. Det finns så jävla mycket mörker här, men jag älskar det. Att slungas in, blunda, gråta, bli inspirerad, skriva, kanske gråta igen.

Favoritlåt: Rosor & palmblad

The best of David Bowie 1969-74 – David Bowie

Okej. Jag vet hur det ser ut. Här kommer ett samlingsalbum från en person född på 90-talet och skändar hela Bowies albumskatt. Yes. Mina föräldrar skilde sig innan jag flyttade till Stockholm, typ nästan precis innan. Denna var min go-to när jag låg på mitt rum i Bredäng och skulle sova. Jag grät varje natt mina första veckor i Stockholm, till den här skivan. Jag hade köpt den något år tidigare på en skivrea för min pappa gillade Bowie och då borde ju jag också göra det. Tycker inte att skivan (som visserligen bara innehåller hits) är särskilt mörk och sorglig men å andra sidan gråter jag till gulliga djur också. Rekommenderar denna starkt om en ALDRIG hört Bowie förut.

Favoritlåt: Changes

Pin It on Pinterest

Share This