Exklusiv premiär och intervju med CONFUSE-RAY

av | Mar 22, 2018 | Ny musik, Premiär

I dag står vi för CONFUSE-RAYS solopremiär. Till vardags spelar Elmer Hallsby, som han också heter, bland annat med Dead Vibrations. CONFUSE-RAY är nu aktuell med den första singeln av totalt sex som kommer att släppas framöver. Lyssna på den exklusiva premiären av Quarterly Projections och läs en rykande färsk intervju med Elmer Hallsby.

Du har en bakgrund i diverse andra bandkonstellationer såsom Dead Vibrations men är nu även aktuell med soloprojekt CONFUSE-RAY som utforskar en helt annan ljudbild och atmosfär, hur uppkom CONFUSE-RAY? Vad har du för tankar kring projektet?
– Det uppstod av att jag skulle prova att skriva egna låtar för ungefär tre år sedan. Det har varit mitt egna pyssel, för att bli av med hjärnklådan liksom. Först ville jag att det skulle låta på väldigt specifika sätt, som specifika influenser. Det har varit ett ganska långt självcensurerande innan jag insåg att det blev bättre av att bara råka. Jag ville spela gitarr och sjunga också, det har nästan bara varit bas innan. Därför är det ett ganska schizofrent ”projekt”. Planen är att inte bortse från en bra låt för att den inte är nog si eller så, utan att låta det som blir bli. Hoppas jag har god smak. Att det ska vara catchy är väl det genomgående temat, jag är svag för refränger. Jag försöker sjunga om saker jag är förbannad på och lycklig över, hugga tag i de starkaste känslorna som kommer över en. Men musiken kommer alltid fram först, slingor och melodier, texten kommer generellt efter låten. Jag vill att det ska kännas ärligt hela vägen. Är rätt bra på att gömma och förställa mig själv tyvärr. Så nu är det väl ett sorts utmanande av mig själv i att våga spela som jag gör och skriva som jag är. Sedan försöka paketera det som ”produkt”, för att kunna ha distans till marknadsförandet. Det är skitjobbigt att behöva vara reklamare när jag egentligen är musiker.

Berätta om din första singel Quarterly Projections. Hur kommer det sig att du väljer att släppa just den först?
– Den är en rätt bitter rocklåt med massa olika slingor slingrandes in och ur varandra. Texten dök upp från reaktioner jag fått från folk med tramsiga jobbtitlar på engelska, när jag berättat att jag jobbar i hemtjänst och vill leva på musik. Jag är så jävla pank hela tiden, däremot så har de väl kanske rätt. Köp min skit – motbevisa asen! Vad som anses vara väl använd tid är märkligt. Raden ”Quarterly projections” är också lite ordlek på dels att projicera någonting på någon, och kvartalsrapporterna som styr ALL samhällsutveckling numera.

Vad kommer hända framöver med CONFUSE-RAY?
Jag har tre singlar inspelade, som kommer under våren! En lovesong, en om sammanbrott och en om debattklimat. De kommer på internet, sedan kommer en fysisk singelsamling. Det blir en fin ”produkt”! Sedan vill jag spela live så mycket jag kommer åt. Boka oss please!

Finns det andra sammanhang eller tillfällen som får dig att känna dig lika tillfreds som när du skapar eller framför musik?
– Jag vet inte ifall ”tillfreds” skulle vara vad jag skulle kalla själva känslan. Det har nog varit mer i lyssning. Men jag kan få liknande känslor som för musik av böcker ibland. Sedan är jag lite ett naturbarn också, så vissa platser och ”stämningar” hos platser kan framkalla såndat åt lite åt samma håll. Det blir fort väldigt luddigt att prata om. Fascinerande hur hjärnan gör!

Det är ett stort och modigt steg att slopa självcensuren. Hur känner du inför att släppa musik som är ärlig på en helt annan nivå än den du tidigare gjort?
– Det är lite skrämmande. Men självkritiken har redan hunnit mala åtskilliga varv, så att visa upp det för en (eventuell) publik är väl att låta sig själv vara okej med sig själv? Så här vart det nu hoppas ni gillar det liksom. Men också skönt att få de här låtarna ur huvudet, frigöra utrymme för nytt. Jag egentligen inte släppt något på det här viset förut, utan mer i band-sammanhang och det är ju en annan pryl. Där är det en kollektiv vision och det här är väl kanske mer i terapisyfte. Det ligger väl lite i tiden att vara pavlovskt drillad till bekräftelsejunkie. Så nojjan finns såklart över hur mottagandet ska vara men jag försöker i det sista att inte lyssna på det hjärnspöket.

Författare:
Amanda Båmstedt, Skribent

Pin It on Pinterest

Share This