Dolce: ”Hoppas vår musik blir en vän”

av | feb 23, 2020 | Artiklar, Framsida Startslider, Intervjuer

Tre år har passerat sedan den Umeå-baserade indieduon Dolce, bestående av Anna Levander och Leopold Nilsson, släppte sin senaste platta. Bandet har hunnit lägga ner, Leopold har lämnat Björkarnas stad och till sommaren kan Anna titulera sig som examinerad studie- och yrkesvägledare. Något som i efterhand kan betraktas som ingredienser till nya skivan Ur Aska.

– Efter förra plattan uppstod en tydlig friktion och vi bråkade mycket. Det kändes inte kul längre, berättar Leopold.

Anna nickar och säger att det lika gärna hade kunnat fortsätta åt det hållet – att de inte tagit upp kontakten igen och att allt gått åt helvete. Så blev inte fallet. Efter tre år återuppstod bandet istället.

– Peppen kom tillbaka när stressen och pressen försvann och vi började snacka igen. Det blev också inspirationen till hela skivan; att släppa taget om saker för att de ska kunna växa upp på nytt och bli något annat, menar Leopold.

Båda är överens om att det var bra att de gick igenom den dåliga tiden. Svackan förde dem samman. Leopold förklarar det som ”skört på ett bra sätt”. De är måna om att inte missbruka det de har.

– Jag är inte lika blåögd längre. Förr körde jag bara på, men nu har jag lärt känna mig själv och mina gränser. Vi har fått bygga upp Dolce igen och vet vad som funkar, säger Anna.

Enligt Leopold är Ur Aska en spegling av den förra plattan Av liv och grönska, men en mörkare version.

– Den första skivan handlar om livet i blom och grönska. Den här handlar om död, återuppståndelse och kretsloppet runtom, förklarar han.

– Den är mer experimentell med trummaskiner, elektroniska inslag och konstiga låtformer. Det känns så jävla bra att få släppa den och kul att visa upp, fyller Anna peppande i.

Första singeln Skyll dig själv släpptes i november och handlar om dumma ex.

– Det är lite av en kampsång. Om att vara förbannad och uppgiven. Vi försöker beskriva en allmän känsla som går att applicera på många relationer och slår an någon nerv, säger Anna.

Att låta en dröm eller relation dö för att ge plats åt andra är en röd tråd i Ur Aska. Hopkoket av personliga upplevelser och skildringen av allmänna känslor är också ett återkommande tema.

– Jag hoppas vår musik kan bli en vän och beröra på samma vis som jag blir berörd av musik, säger Leopold.

”Det är en skön vetskap att inse att om man gasar på finns det någon där bakom som tar emot om man faller.”

Den pånyttfödda kemin och gnistan i den västerbottniska duon märks ständigt av. Liksom låtarna, har Anna och Leopold också rest sig ur askan och vuxit till något mer. De skrattar och berättar om rollerna i bandet. Anna som den drivande som får mycket saker gjort och Leopold som den, ibland, mer eftertänksamma.

– När de två personerna möts blir det väldigt bra. Vi inspirerar och lär oss väldigt mycket av varandra. Det är en skön vetskap att inse att om man gasar på finns det någon där bakom som tar emot om man faller, förklarar Anna och slänger en busig blick på sin kompanjon.

Denna gång gör de det mesta i albumprocessen själva, vilket fått dem att känna sig närmre projektet. En känsla av kontroll och påverkan, enligt Leopold.

– Det är som att så ett frö och få vara med under hela förloppet, säger Anna.

Vurmandet för nyetablerade bands plats i branschen är en hjärtefråga. Båda understryker hur mycket som faktiskt går att göra själv och hur betydelsefullt det är att veta om rättigheterna.

– Det är viktigt att skriva på ett avtal och att det finns en struktur i hur betalningen sker om man ligger på ett bolag, menar Anna.

Hyllningarna haglar även över vännen Mattias Glavå, som de spelat in skivan med, för idéerna och stödet. Sverigeturnén står runt hörnet, med kick-off 21 februari. Samma datum har Ur Aska release, en skiva som både representerar Dolces kollektiva död och (åter)födelse.

Författare:
Matilda Rånge, Skribent

Fotografi:
Nils-Emil Nylander

Pin It on Pinterest

Share This