SILVER LININGS PLAYBOOK

Foto: Noble Entertainment
Titel: Silver Linings Playbook Premiär: 27 februari 2013 Regi: David O. Russell Medverkande: Bradley Cooper, Jennifer Lawrence, Robert De Niro, Jacki Waever, Chris Tucker, Anupam Kher

Knäpp kille träffar lika knäpp tjej, vilket ger båda en ny syn och uppskattning för livet. Låter det bekant? Må vara, men det vore riktigt tråkigt att avfärda Silver Linings Playbook av den anledningen. Vad vi har här är nämligen en oerhört välspelad och fyndigt skriven romantisk komedi, vilket är så sällsynt att det tyvärr låter som en motsägelse.

Bipoläre Patrizio, eller ”Pat” (Cooper), har efter en våldsam händelse spenderat åtta månader på ett behandlingshem. Efter vistelsen flyttar han in hos sina föräldrar (Weaver och De Niro), vilket väntat nog leder till vissa spänningar. Pat är besatt av att återförenas med sin fru, vilket han leder varje samtal in på om han kan, och säger alltid sitt hjärtas mening. Det senare är i sig hedervärt men inte alltid så taktiskt, vilket både Pat och hans omvärld blir varse flera gånger. Genom sina bekanta träffar han Tiffany (Lawrence), en nybliven änka som har sina egna neuroser och egenheter. Trots, eller tack vare, att de är brutalt ärliga med varandra växer en vänskap fram mellan de två. Tiffany känner även Pats fru, vilket han ser som en chans att komma nära henne igen.

Vartåt historien barkar kan verka uppenbart, men behållningen med Silver Linings Playbook ligger inte i att få veta hur det går i slutet. Istället ligger den snarare i att se den här ensemblen ge sig i kast med Russells manus. Att se De Niro spela igen, bara det är en upplevelse. Weaver, i rollen som Pats mamma, matchar honom fint och reduceras inte till någon harmlös biperson. Chris Tucker dyker upp och gör en klassisk karaktär i Danny, Pats vän från behandlingshemmet. Allt lyfts ytterligare av filmens två huvudpersoner, som båda levererar genuina praktverk. Lawrence tar varje tillfälle att göra Russells kvicka repliker till sina egna och vann välförtjänt en Oscar häromdagen för det. Rollen som Pat bjuder in till duktigt överspel, vilket Cooper skickligt undviker. Han blev tvungen att tävla med Daniel Day-Lewis i sin kategori, vilket är otacksamt för alla skådespelare, men var minst lika värdig priset.

Silver Linings Playbook visar att en romantisk komedi, för att vara lyckad, kräver mer än en slutkyss i ett julpyntat New York mellan två skyltdockor. Förhoppningsvis kan den här filmens framgång bana väg för lättsamma filmer som ändå har trovärdiga karaktärer. Vi kan ju alltid hoppas.

Bäst: Ett synnerligen obekvämt restaurangbesök.

Sämst: Den alldeles vidriga svenska titeln, som inte förtjänar att omnämnas här. I annonserna finns originaltiteln lyckligtvis med, titta efter den istället.

Pin It on Pinterest

Share This